Frågor till ansökan om YH-utbildningar

Yrkeshögskoleutbildning

2020-03-10

I denna guide hittar du vanliga frågor och svar kring ansökan om yrkeshögskoleutbildning. Informationen inkluderar program (YH-utbildningar från 100p) med och utan statsbidrag och kurser (YH-utbildningar upp till 99p). Där de skiljer sig åt mellan formerna är detta noterat.

Innehållsförteckning

1. Information om webbansökan

2. Uppgifter om utbildningen

3. Särskilda förkunskaper och behörighet

4. Urvalsgrunder

5. Examen - allmänt

6. Examen - yrkeshögskoleexamen

7. Examen - kvalificerad yrkeshögskoleexamen

8. Kurser

9. Upplägg

10. Lärar- eller handledarledd verksamhet

11. Kvalitetssäkring

12. Arbetsmarknadens efterfrågan på den specifika yrkesrollen

13. Organisation och ledning

14. Statsbidrag eller särskilda medel

1. Information om webbansökan

Varför ser ansökan annorlunda ut om man väljer olika ingångar när man skapar ansökan, det vill säga om man väljer ”Bygger på”, ”Med förifylld information...” eller ”Skapa ny ansökan”?

Webbansökan är byggd så att det kan komma olika följdfrågor beroende på vad man svarar på vissa frågor. Till exempel i ansökan att bedriva YH-utbildning från 100 poäng, på frågan om man anser att ansökan beskriver ett kvalificerat yrkeskunnande som kan tillhöra ett smalt yrkesområde, måste man svara ja eller nej för att resterande frågor ska komma fram. En del frågor syns således inte från början om man väljer ”Skapa ny ansökan”.

Om man väljer ”Bygger på” så hämtas svaret som fylldes i för föregående utbildning och därmed syns frågan från början. Av samma anledning ser man inte heller alla frågor om man väljer ”Bygger på”.

Vilken ingång av ”Bygger på”, ”Med förifylld information...” respektive ”Skapa ny ansökan” ska man välja när man skapar en ansökan?

”Bygger på”

Om en ansökan bygger på en föregående utbildning, dvs ni har eller har haft en utbildning som ni vill söka nytt stöd för, ska ni välja ingången bygger på och sedan välja utbildningen ansökan bygger på. Detta innebär att vissa uppgifter som redan finns hos myndigheten inte behöver fyllas i. Vissa rutor är tomma och måste fyllas i, det kan bero på att myndigheten anser att uppgifterna behöver fyllas i vid varje ansökningstillfälle eller att det inte finns tidigare uppgifter att hämta.

Med föregångare menas att utbildningen tidigare har bedrivits som samma typ av YH-utbildning (kurs eller program), av samma ansvariga utbildningsanordnare, i samma FA-region och att de övergripande målen är likvärdiga.

”Med förifylld information..."

Om ni har en utbildning som ni vill kopiera uppgifter från, utan koppling till utbildningen som ansökan avser, ska ni välja ingången förifylld information från tidigare utbildning och sedan välja utbildningen ni vill kopiera uppgifterna från. Detta innebär att vissa uppgifter som redan finns hos myndigheten inte behöver fyllas i. Vissa rutor är tomma och måste fyllas i, det kan bero på att myndigheten anser att uppgifterna behöver fyllas i vid varje ansökningstillfälle eller att det inte finns tidigare uppgifter att hämta. Observera att detta endast är en kopieringsfunktion av texter och innebär inte att ansökan bygger på tidigare utbildning.

”Skapa ny ansökan”

Om ni vill ansöka om att bedriva en helt ny utbildning och inte vill hämta någon förifylld information ska ni välja ingången skapa ny ansökan.

Observera att de uppgifter som hämtas i de olika ingångarna som är förifyllda kan behöva uppdateras. Oavsett ingång ni väljer kan samtliga texter redigeras.

Jag har skapat en ansökan baserat på fel ingång/utbildning, kan jag ändra detta?

Du kan även ändra ingång när du har skapat en ansökan genom att klicka på de tre prickarna högst uppe i ansökansformuläret. Där kan du välja bland de tre ingångarna igen. Välj om du vill ha kvar de uppgifter du skrivit i ansökan eller om den ska rensas från uppgifterna. Arbetslivets medverkan försvinner inte från din ansökan.

Hur skriver man ut ansökansrapport och utbildningsplan innan man skickat in ansökan?

För att skriva ut ansökansrapporten och utbildningsplanen kan du antingen:

Inne i ansökan: Klicka på de tre prickarna uppe till höger. Välj sedan Visa ansökansrapport eller Visa utbildningsplan
På sidan Ansökan: Scrolla ner till Ansökningar. Klicka sedan på prickarna vid namnet på utbildningen så kan du öppna rapporterna

Varför är en del av uppgifterna samma i ansökansrapporten och utbildningsplanen?

Alla uppgifter som finns i ansökan syns i ansökansrapporten. Man kan säga att det är en utskrift av ansökan, där en del uppgifter också är summerade. Vissa uppgifter hämtas ur ansökansrapporten för att sedan bli en utbildningsplan. Utbildningsplanen skapas bara om utbildningen blir beviljad, men man kan fortfarande se hur den skulle se ut redan vid ansökanstillfället.

Hur kan jag ändra i en skapad ansökan?

Gå till Skapade ansökningar och hitta den ansökan du vill ändra. Klicka på de tre punkterna och välj ”Fortsätt redigering”. Utför dina ändringar och skicka sedan in ansökan på nytt. Detta går att göra till ansökningsomgången stänger. Ansökan stänger det datum som står i kalendern och är öppet hela dygnet, till 23.59. Det är dock alltid viktigt att skicka in sin ansökan när den är klar för att undvika eventuella problem och hög belastning. Myndigheten ber därför alla som ansöker att skicka in sin ansökan så snart den är klar. 

Vad innebär nationellt likvärdigt innehåll?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Vissa yrkesroller omfattas av nationellt likvärdigt innehåll. Föreskrifter finns för följande yrkesroller:

Tandsköterska
Trafiklärare
Utbildningar som uppfyller utbildningskraven för auktorisation lågspänning inom elinstallation
Utbildningar som uppfyller utbildningskraven för fullständig auktorisation inom elinstallation
Stödpedagog inom funktionshinderområdet
Utbildningar med inriktning specialistundersköterska inom vård och omsorg av äldre
Utbildningar med inriktning socialpedagog
Instrument- och steriltekniker
Specialiserande yrkeshögskoleutbildningar för undersköterskor

Detta innebär att vissa delar av ansökan är förifyllda och låsta av myndigheten och kan till exempel gälla kurser, poäng, behörighet och examen. Notera att listan över utbildningar som inkluderas i NLI kan komma att uppdateras då ansökningsomgången öppnar.

Ni kan välja nationellt likvärdigt innehåll både då ni skapar ansökan och genom att klicka på de tre prickarna högst upp i en skapad ansökan.

För en utbildning med nationellt likvärdigt innehåll är det inte möjligt att ange tillägg som har påverkan på budgeten under sektion Kurser i ansökan. Eventuella motiveringar anges under Ekonomi.

Observera att för utbildningar som uppfyller utbildningskraven för auktorisation lågspänning inom elinstallation samt utbildningar som uppfyller utbildningskraven för fullständig auktorisation inom elinstallation, är ansökan delvis förifylld och låst. Det går att lägga till fler kurser, kunskaper, färdigheter och kompetenser än de som är förifyllda. Om ni valt att bygga på en föregående utbildning eller kopiera uppgifter från föregående utbildning kan vissa kurser, kunskaper, färdigheter och kompetenser ligga dubbelt och ni måste därför se över och ta bort dubbletterna.

Till toppen

2. Uppgifter om utbildningen

Vad ska vi tänka på när vi anger utbildningens namn?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Av namnet ska det framgå vilket yrke, avgränsad yrkesroll eller yrkesspecialisering som avses. Bra exempel på utbildningens namn är Inköpare eller Redovisningsekonom.

Om er utbildning blir beviljad kommer namnet på utbildningen också att visas på olika webbplatser, till exempel yrkeshogskolan.se.

Vissa yrkesroller omfattas av nationellt likvärdigt innehåll, dessa utbildningar ska heta så som inriktningen benämns i föreskrifterna, till exempel:

Instrument- och steriltekniker
Medicinsk vårdadministratör
Socialpedagog

Kurser (YH-utbildningar upp till 99p)

Av namnet ska det framgå vilken kompetens den korta utbildningen leder till.

Finns det annat som inte bör anges i namnet?

Ja, utbildningsnamnet bör inte innehålla orden yrkeshögskoleutbildning, förkortningen YH, ort eller antal yrkeshögskolepoäng. Examensbenämning bör heller inte anges, det skapas automatiskt.

Hur ser utbildningens namn ut efter ett eventuellt beviljande om utbildningen leder till en examen?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Examen + namnet anges, till exempel yrkeshögskoleexamen Löneadministratör. Ni ska därför inte skriva in examensbenämningen i ansökan.

Antal studerande - hur skall man tänka kring årsplatser och studerandeplatser och vad är det man faktiskt ansöker om i ansökan?

Kurser (YH-utbildningar upp till 99p)

Man ansöker om platser med start – alltså man anger hur många studerande som beräknas genomgå utbildning under respektive år. I beslutet anges hur många årsplatser de sökta antalet studerande platser innebär.

Ett exempel: En utbildning på 30 YH-poäng och 50 studerande med start under ett år motsvarar 7,5 årsplatser. (30 yhp/200 yhp) *50.

Kan det vara max 35 studerande i en grupp?

Kurser (YH-utbildningar upp till 99p)

Det finns inget maxantal utan handlar om att anordnaren ska ha kapacitet att bedriva en utbildning med hög kvalitet.

Hur anges lokalisering om det handlar om digitala utbildningar?

Lokaliseringen anges som den ort där utbildningsanordnaren har sitt säte eller där man som anordnare har angett att man avser att bedriva utbildning.

Till toppen

3. Särskilda förkunskaper och behörighet

Var hittar jag kraven som gäller för en yrkeshögskoleutbildning?

I förordningen om yrkeshögskolan (YHF), 3 kap 1-4 §§ anges de formella kraven.

Vad är viktigt att tänka på när vi bestämmer de förkunskapskrav som ska gälla för utbildningen?

Behörighetskraven inklusive eventuella särskilda förkunskapskrav bör vara tillräckliga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och förvärva de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen leder till.

De särskilda förkunskapskraven ska uttryckas som absoluta krav och inte i termer av vad som är meriterande. En fråga från en sökande om behörighet måste alltid kunna besvaras med ett "ja, du är behörig" eller "nej, du är inte behörig därför att…"

Det är viktigt att tänka på att behörigheten inklusive eventuella särskilda förkunskaper anger den lägsta nivån på kunskap som de studerande behöver ha för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. För lågt satta krav kan leda till att studerande hoppar av utbildningen för att de inte klarar av den.

För högt satta krav i förhållande till utbildningens innehåll kan göra att antalet sökande minskar och att det blir svårt att fylla platserna med behöriga sökande.

När kan man kräva särskilda förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten?

Program (YH-utbildningar från 100p)

De kraven ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det går till exempel inte att ställa krav på yrkeserfarenhet för att höja åldern på de sökande, ålder är inte något som man kan ange som ett särskilt förkunskapskrav. Det är heller inte lämpligt att välja förkunskapskrav i ambitionen att begränsa antalet sökande. De särskilda förkunskaperna ska alltid relateras till att de är nödvändiga för att de studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Kurser (YH-utbildningar upp till 99p)

I korta yrkeshögskoleutbildningar ges större möjlighet att ha andra förkunskapskrav än i de längre utbildningarna. Om det är fråga om kort utbildning, behövs inga särskilda skäl för att få ställa krav på yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än de som ges inom ramen för gymnasieskolans nationella program.

Finns det olika former av särskilda förkunskaper?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Det finns några olika krav på särskilda förkunskaper:

Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper. Observera att det inte går att ange en examen från ett helt gymnasieprogram som förkunskapskrav
Yrkeserfarenhet, om det finns särskilda skäl
Andra kunskaper än från kurser i gymnasieskolan, om det finns särskilda skäl
Villkor, som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för

Kurser (YH-utbildningar upp till 99p)

Det finns några olika krav på särskilda förkunskaper:

Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper. Observera att det inte går att ange en examen från ett helt gymnasieprogram som förkunskapskrav
Yrkeserfarenhet
Andra kunskaper än från kurser i gymnasieskolan
Villkor, som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för

När kan yrkeserfarenhet eller andra kunskaper användas som särskilda förkunskaper?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Om det finns särskilda skäl kan yrkeserfarenhet eller andra kunskaper användas som särskilda förkunskaper. Detta innebär att det till exempel är rimligt att en utbildning till specialistundersköterska har yrkeserfarenhet som undersköterska som förkunskapskrav. Detta eftersom det inte är rimligt att bli specialist innan man har arbetat som generalist. Det är däremot inte är möjligt att ange generell arbetslivserfarenhet som särskilda förkunskaper. Kravet på yrkeserfarenhet som särskilda förkunskaper måste alltid kopplas till utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

När kan det bli aktuellt med villkor som särskilda förkunskaper?

Det är enbart när det krävs utifrån utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Det kan handla om utbildningar till trafiklärare eller ambulanssjukvårdare som har krav på körkort, eftersom det krävs för just utbildningens speciella inriktning. Det kan även handla om krav från andra myndigheter, som för utbildningar till lokförare, som gör att villkor kan användas.

Har myndigheten gett ut mer information om tillträdesfrågorna?

Ja, det finns mer att läsa i ”Handbok för tillträde till yrkeshögskolan” som finns på myh.se under Publikationer. Välj sedan ”Yrkeshögskolan” under "Verksamhetsområde".

Observera att det inte framgår att korta utbildningar upp till 99 poäng är undantagna kravet på särskilda skäl för att få använda yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program som särskilda förkunskapskrav. I övrigt går handboken att tillämpa för antagningsprocessen för korta utbildningar.

Till toppen

4. Urvalsgrunder

Vad ska vi ange under urval?

De urvalsgrunder som tillåts är betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Det går att ange en urvalsgrund eller en kombination av flera. Urvalet kommer sedan bara att användas om antalet behöriga sökande överstiger antalet studerandeplatser för utbildningen. Urvalsgrunderna ska vara kända och tydliga för sökande till utbildningen.

Syftet med urval är att få fram de som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Särskilt prov ska avse kunskaper och färdigheter nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen.

Finns det några restriktioner?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Ja. Urvalsgrunden yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl. Det är inte möjligt att välja urvalsgrunden yrkeserfarenhet om utbildningen inte kan ha förkunskapskrav yrkeserfarenhet, som kräver särskilda skäl. Finns det inte särskilda skäl för att ha förkunskapskrav yrkeserfarenhet bedömer MYH att det inte finns särskilda skäl för att använda urvalsgrunden yrkeserfarenhet.

Läs mer om urval i ”Handbok för tillträde till yrkeshögskolan” som finns på myh.se under Publikationer. Välj sedan ”Yrkeshögskolan” under "Verksamhetsområde".

Kurser (YH-utbildningar upp till 99p)

Ja. Det är inte möjligt att välja urvalsgrunden yrkeserfarenhet om utbildningen inte har förkunskapskravet yrkeserfarenhet.

Läs mer om urval i ”Handbok för tillträde till yrkeshögskolan” som finns på myh.se under Publikationer. Välj sedan ”Yrkeshögskolan” under "Verksamhetsområde".

Till toppen

5. Examen - gäller endast program (YH-utbildningar från 100p)

Vilken examen gäller för utbildningar inom yrkeshögskolan?

Inom yrkeshögskolan finns två examensnivåer, yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen. En utbildning måste inte leda till en examen, men om den omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng måste den avslutas med en examen. Den stora merparten av utbildningarna leder fram till en yrkeshögskoleexamen (mer än 95 procent av ansökningarna som beviljades under de senaste två åren avslutades med en yrkeshögskoleexamen).

Vilka krav som gäller för en utbildning som avslutas med en yrkeshögskoleexamen respektive kvalificerad yrkeshögskoleexamen anges i 2 kap. 13-14 §§ i YHF. Dessa krav är alltså fastställda av regeringen och alla krav måste ha sin motsvarighet i de krav som redovisas i ansökan.

Kan vi inte bara skriva av förordningens krav?

Det viktiga är att de krav som ställs i utbildningen harmoniserar med förordningens krav. I förordningen står till exempel att en studerande ska ha specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde. Vilka dessa specialiserade kunskaper är kan skilja stort mellan olika utbildningar inom olika områden och därför bör ni i ansökan ange vilka kunskapsmål som utbildningen leder fram till. Dessa kunskapsmål bör ha diskuterats med mottagande arbetsliv.

Varför går det att välja "ingen examen"?

En utbildning måste inte leda till en examen om den är kortare än 200 yrkeshögskolepoäng.

Till toppen

6. Yrkeshögskoleexamen - gäller endast program (YH-utbildningar från 100p)

Ställer MYH upp krav för vad som ska ingå i en yrkeshögskoleexamen?

Kraven finns i förordningen om yrkeshögskolan. En förordning är beslutad av regeringen och ska följas. Kraven finns i 2 kap. 13 § och där framgår vad en studerande ska ha klarat av för att få lägst betyget Godkänt. Kraven är bland annat:

Utbildningen ska vara minst 200 yrkeshögskolepoäng
Utbildningen ska innehålla ett examensarbete
Kunskaperna ska vara specialiserade
Den studerande ska kunna kommunicera lösningar och åtagande på minst ett främmande språk.

Kraven i 2 kap. 13 § ska alltså alla var uppfyllda. Det är möjligt att ange fler kunskaper, färdigheter och kompetenser än vad som står i förordningen. Det är också viktigt att utbildningens kunskaper, färdigheter och kompetenser speglar utbildningens innehåll och att det är möjligt att nå dem genom de kurser som utbildningen innehåller.

Till toppen

7. Kvalificerad yrkeshögskoleexamen - gäller endast program (YH-utbildningar från 100p)

Ställer MYH upp krav för vad som ska ingå i en yrkeshögskoleexamen?

Kraven finns i förordningen om yrkeshögskolan. En förordning är beslutad av regeringen och ska följas. Kraven finns i 2 kap. 14 § och där framgår vad en studerande ska ha klarat av för att få lägst betyget Godkänt. Kraven är bland annat:

Utbildningen ska vara minst 400 yrkeshögskolepoäng
LIA (Lärande i arbete) ska omfatta minst 25 procent
Utbildningen ska innehålla ett examensarbete
Kunskaperna ska vara avancerade
Utbildningen ska innehålla orientering i områdets aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor
Utbildningen ska ge kompetenser i att värdera metoder med hänsyn till relevanta, sociala, etiska och vetenskapliga aspekter
Utbildningen ska ge kompetenser att ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet

Kraven i 2 kap. 14 § ska alltså alla var uppfyllda. Det är möjligt att ange fler kunskaper, färdigheter och kompetenser än vad som står i förordningen. Det är också viktigt att utbildningens kunskaper, färdigheter och kompetenser speglar utbildningens innehåll och att det är möjligt att nå dem genom de kurser som utbildningen innehåller.

Hur vanlig är en kvalificerad examen inom yrkeshögskolan?

Det är ovanligt att utbildningar inom yrkeshögskolan avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Efter 2016 tydliggjordes kraven i förordningen och samtliga krav som ställs i 2 kap. 14 § ska vara uppfyllda. Kraven på vetenskaplig orientering och vetenskapliga aspekter gör att kraven är höga och många utbildningar inom yrkeshögskolan syftar snarare till att ge studerande specialiserade kunskaper inom ett blivande yrkesområde och därför är det vanligare med yrkeshögskoleexamen.

Till toppen

8. Utbildningens kurser

Kan examensarbetet vara en del av en kurs?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Nej, examensarbetet ska anges som en egen kurs och ska kunna betygssättas med samtliga betygsnivåer, dvs. Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt.

Examensarbetet bör utformas så att det ger den studerande möjlighet att visa upp de kunskaper, färdigheter och kompetenser som har erhållits under utbildningen. Ett examensarbete kan även vara kopplat till de arbetslivsanknutna lärsituationer som har förekommit i utbildningen.

Hur långa ska kurserna vara?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Det är viktigt att tänka på vad som ska avhandlas i kursen, vilka mål som gäller för kursen och sätta det i relation till den tid som krävs. För många korta kurser i en utbildning gör det svårt för utbildningsanordnaren att hinna examinera varje kurs och betygssätta den. Det gör det även svårt för den studerande att hinna förbereda sig inför examinationen. För långa kurser gör att den studerande tvingas läsa in stora mängder inför examinationen.

Kurser (YH-utbildningar upp till 99 poäng)

Det är viktigt att tänka på vad som ska avhandlas i kursen, vilka mål som gäller för kursen och sätta det i relation till den tid som krävs.

Kan vi ha valbara kurser?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Ja, det är möjligt. De valbara kurserna kan dock högst utgöra 50 procent av utbildningen. Det är också viktigt att alla studerande ges möjlighet att nå de mål som gäller för hela utbildningen oavsett vilka valbara kurser de väljer.

Kurser (YH-utbildningar upp till 99p)

Nej, det är inte möjligt att ha valbara kurser i kort yrkeshögskoleutbildning (kurser och kurspaket).

Kan LIA vara en valbar kurs?

Program (YH-utbildningar från 100p)

Ja, det är möjligt. Men om utbildningen avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen måste LIA utgöra 25 procent av utbildningens ordinarie kurser, detta för att ge alla studerande möjlighet att nå examen.

LIA är en egen kurs, ska ha egen kursplan och betygssättas med de tre nivåerna; Icke Godkänt, Godkänt, Väl Godkänt.

Ska vi skicka in kursplaner?

Nej, kursplaner ska inte skickas in till myndigheten i samband med ansökan, men ska finnas färdiga hos utbildningsanordnaren när utbildningen startar och vara fastställda av utbildningens ledningsgrupp. Kursplanerna ska ha sin grund i och utvecklas utifrån de kursbeskrivningar ni anger i ansökan.

Hur utförliga ska kursbeskrivningarna vara?

Kursbeskrivningen ska tydliggöra det övergripande innehållet i kursen, dvs. vad kursen kommer att behandla och gärna även några av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande når efter genomgången kurs. Det är viktigt att kurserna tillsammans leder fram till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen avslutas med.

Kursbeskrivningarna kommer endast finnas i ansökansrapporten för att beskriva innehållet i kurserna. I beslutad utbildningsplan kommer endast kursernas namn och poäng finnas, innehållet i kurserna reglerar ni själva utifrån era fastställda kursplaner.

Har MYH tagit fram mer information om kursplaner?

Ja, MYH har tagit fram en vägledning och exempel på hur en kursplan kan utformas. Informationen finns på myh.se. Observera att ni inte ska skicka in kursplaner i samband med ansökan. De ska finnas färdiga hos utbildningsanordnaren när utbildningen startar och vara fastställda av utbildningens ledningsgrupp.

Till toppen

9. Upplägg

Varför har myndigheten ändrat frågan om utbildningens genomförande/upplägg?

Svar: Myndigheten har gjort en översyn av utbildningsplanen. Det innebär att utbildningsplanen som dokument inte kommer att uppdateras vid eventuella ändringar. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens huvudsakliga uppläggning. Den rättsliga tolkningen är att utbildningen i väsentlig del ska innehålla moment som leds av en eller flera yrkesverksamma representanter från relevant arbetsliv. Detta kan antingen ske genom LIA eller genom att yrkesverksamma representanter från relevant arbetsliv leder andra praktiska eller teoretiska delar av utbildningen. Utbildningen ska även ha teoretisk förankring inom yrkesområdet.

Vad menas med utbildningens teoretiska förankring i yrkesområdet?

Svar: Utbildningen ska ha ett teoretiskt djup. Med det menas att det ska finnas en vetenskaplig grund för innehållet i utbildningen kopplat till yrkesområdet. De teoretiska delarna ska ge kunskap och förståelse för de praktiska momenten i utbildningen och arbetsuppgifter i den framtida yrkesrollen. Det innebär att de teoretiska kunskaperna (i en eller flera kurser) appliceras i praktiska moment i andra kurser eller i LIA, vilket är utmärkande för yrkeshögskoleutbildningar. Om utbildningen t.ex. innehåller kunskaper i olika metoder att leda samtal, ska dessa sedan appliceras i antingen en praktisk övning eller LIA.

Hur mycket ska vi skriva? Ska vi ange den teoretiska förankringen för alla kurser?

Svar: Det är utbildningen som ska ha ett teoretiskt djup och helheten som ska beskrivas. Ange hur kursernas teori hänger samman med de praktiska momenten eller LIA. Ni kan beskriva generellt utifrån flera kurser och/eller välja ut och exemplifiera utifrån en eller några kurser. Ni behöver inte referera till alla kurser i en utbildning. Antalet tecken är satt för att ge möjlighet att skriva sammanhängande men ni behöver inte sträva efter att fylla upp antalet tecken.

Till toppen

10. Lärar- eller handledarledd verksamhet

Hur definierar MYH lärar- eller handledarledd verksamhet?

Den studerande ska under den lärar- eller handledarledda verksamheten ha direkt (i princip omedelbar tillgång med möjlighet till spontan interaktivitet) och fullvärdig (utifrån den enskilde studerandes perspektiv och på sådant sätt som utbildningsmomentet kräver) tillgång till lärare eller handledare. Syftet med verksamheten ska vara att nå målet med utbildningsmomentet.

Hur beräknar vi lärar-eller handledarledd tid?

Lärar- eller handledarledd verksamhet ska anges i totalt antal timmar som en enskild studerande erbjuds under hela utbildningen.

Vad räknas inte som lärar- eller handledarledd verksamhet?

Som lärar- eller handledarledd verksamhet räknas normalt inte:

Spontan undervisning/handledning av grupper eller enskilda studerande som inte är i förväg planerad och inte tillgänglig för alla.
När en lärare eller handledare finns tillgänglig för att vid behov svara på frågor från de studerande utan att aktivt undervisa eller handleda.
När en lärare i efterhand och/eller utanför planerad tid svarar på frågor eller ger stöd, till exempel per e-post eller i forum.
Inspelad föreläsning, filmvisning, grupparbete, självstudier eller annan verksamhet utan direkt och fullvärdig tillgång till aktivt undervisande lärare eller handledare under tiden.
All tid som handledaren avsätter för handledning, utan endast den handledning som varje studerande får i grupp eller enskilt kan anges inom ramen för handledarledd tid.
Undervisning eller handledning som inte sker på sådant sätt som utbildningsmomentet kräver, till exempel handledning per videolänk i praktiska frågor där läraren i stället hade behövt vara på plats för att kunna visa praktiskt

Till toppen

11. Kvalitetssäkring

Vad ska vi beskriva i ansökan gällande kvalitetssäkringen av vår utbildning?

I ansökan ska ni beskriva hur den sökta utbildningen ska kvalitetssäkras. Med kvalitetssäkring menar vi hur ni som utbildningsanordnare säkerställer att utbildningen fungerar som det är tänkt. Detta omfattar att utbildningen lever upp till de regler som finns i lag och förordning, men minst lika viktigt är att utbildningen lever upp till de mål som er organisation och arbetslivet har för utbildningen.

Tänk på att kvalitetssäkringen inte bara ska omfatta undervisningen, utan hela utbildningen. Tänk exempelvis igenom hur ni ska ha koll på att ledningsgruppen fungerar väl, om ni behöver några särskilda uppföljningar av eventuella LIA-kurser, samt hur ni tänker använda utbildningens resultat i kvalitetssäkringsarbetet. Kvalitetsarbetet handlar om att välja vilka uppgifter ni ska samla in, analysera dem med relevanta parter i utbildningen, genomföra de åtgärder ni beslutar och följa upp dem för att se att de gett effekt. Målet med dessa delar är att skapa ständiga förbättringar av utbildningen.

I ansökan behöver ni bara göra en övergripande beskrivning av ert kvalitetssäkringsarbete under fyra rubriker som tillsammans beskriver de fyra faserna i ett systematiskt kvalitetsarbete – planering, genomförande, utvärdering och förbättring. Sedan kan ni gå in i detalj och formulera någon form av kvalitetshandbok för utbildningen, där hela kvalitetsarbetet med samtliga mål, processer och ansvarsfördelning finns med.

Finns det en mall som vi kan använda?

Nej, det finns ingen färdig mall för hur kvalitetsarbetet ska vara upplagt. För att ett kvalitetsarbete ska fungera väl behöver det kännas relevant för de som är delaktiga i det och som ska genomföra utvärderingar och analyser. I stället får ni som anordnare beskriva hur kvalitetsarbetet är tänkt att genomföras, och detta formulerar ni under fyra rubriker som tillsammans beskriver de fyra faserna i ett systematiskt kvalitetsarbete – planering, genomförande, utvärdering och förbättring.

Har myndigheten tagit fram mer material om ett systematiskt kvalitetsarbete?

Vi har tagit fram ett självvärderingsverktyg som stöd för att driva ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar hela utbildningen. Självvärderingsverktyget är frivilligt att använda och utgår från de kriterier som vi använder i våra kvalitetsgranskar. Att använda verktyget är alltså som att kvalitetsgranska sin egen utbildning utifrån de mått som myndigheten sedan kommer använda i en framtida kvalitetsgranskning.

Självvärderingsverktyget är uppbyggt för att täcka hela utbildningen, exempelvis det skolförlagda lärandet, ledningsgruppen, LIA och utvärdering av utbildningens resultat. Verktyget beskriver inte hur ni ska arbeta med de olika delarna, men hjälper dig att se över ifall ert kvalitetssäkringssystem omfattar hela utbildningen.

Inför ansökan så kan vi särskilt rekommendera att du går igenom fliken för systematiskt kvalitetsarbete. Där hittar du frågor som kan vara ett stöd i att säkerställa att du får med alla delar av utbildningen i kvalitetssäkringen.

Ni kan även använda självvärderingsverktyget som en del i ert upplägg för kvalitetsarbetet. Ni kan ta hjälp av det för att diskutera kvalitetsfrågor med olika målgrupper, dokumentera förslag på förbättringar och följa upp att de genomförs och ger effekt.

Du kan ladda ner självvärderingsverktyget på vår hemsida, där du även hittar instruktioner för hur du kan använda det som en del i ert kvalitetsarbete. Läs mer här

Du kan även läsa mer om våra kvalitetskriterier och kvalitetsgranskningar här.

Hur kan vi beskriva fasen Planera?

Ni beskriver denna fas genom att formulera vilka mål som kvalitetsarbetet ska mäta. Tänk på att ge en kort beskrivning i ansökan.

I ert fortsatta systematiska kvalitetsarbete kan ni även tänka på att det första steget i att formulera ett kvalitetsarbete är att beskriva vad ni vill uppnå med utbildningen och formulerar detta som mätbara mål. Det kan alltså vara mål för väl olika processer i utbildningen genomförs, som kursutvärderingar, resultatmål, som att de studerande till en viss grad klarar av utbildningen med examen, eller effektmål, som hur företagen som behöver kompetensen påverkas av utbildningen. Ni kan också definiera mål för själva kvalitetsarbetet i sig, som att utbildningen uppdateras regelbundet så att innehållet motsvarar branschens behov. Allt detta får plats i ett kvalitetsarbete.

Tänk på att kvalitetsarbetet omfattar flera år, från utbildningens start till efter att den avslutats, och att ni inte behöver ta reda på allt detta samtidigt. Vissa mål kan alltså vara enklare att mäta än andra, och vissa mål kan vara så omfattande att det är bäst att hitta flera indikatorer som ni kan mäta. Det är viktigt att ni väljer mål som både känns relevanta för utbildningen och som går att mäta. Syftet med kvalitetsarbetet är ju att de resultat som ni får fram går att använda som underlag för ständiga förbättringar och fokus bör ligga både på kort och lång sikt. Det blir också lättare att engagera ledningsgruppen i kvalitetsarbetet.

Ett gediget kvalitetsarbete omfattar hela utbildningen, alltså både innan de studerande börjar, medan de går utbildningen, och hur det går för dem efter utbildningen. Tänk igenom vad ni vill och behöver veta om alla dessa tre stadier, och hur ni ska kunna ta reda på det.

När ni beskriver målen i kvalitetsarbetet, tänk särskilt igenom ifall det belyser följande områden:

Ledningsgruppens arbete. Sätt gärna upp mål kring ledningsgruppens engagemang i utbildningen, och för hur den fyller sin funktion i att vara den naturliga kontaktytan mellan utbildningen och arbetslivet
Det skolförlagda lärandet. Dessa mål kan vara kring att innehållet är relevant, kring det praktiska upplägget och genomförandet av utbildningen, och kring det pedagogiska genomförandet av kurserna
LIA (om LIA ingår i utbildningen). Sätt gärna upp mål för LIA, som att LIA-företagen är lämpliga utifrån kursplanen och att LIA-handledarna är insatta i sin roll, så att de studerande kan fullfölja LIA-kursen där. Kvalitetsarbetet kring LIA kan också vara ett bra tillfälle att samla in synpunkter från branschen om hur väl utbildningen motsvarar deras behov

Värdegrund

Sätt gärna upp mål kring att alla studerande känner sig välkomna på utbildningen, att ni har som uppdrag att ingen kränkande särbehandling förekommer och att studerande ges samma förutsättningar att genomföra den, oavsett bakgrund eller kön.

Hur ska vi beskriva fasen Genomföra?

Här beskriver ni övergripande vilka metoder ni ska använda för att mäta de mål som ni satte upp under rubriken Planera. De mer detaljerade beskrivningarna behöver ni inte skriva här, men för gärna in dem i någon typ av handbok för kvalitetsarbete för er utbildning, så att de är väl dokumenterade.

När ni har planerat vad ni ska ta reda på i kvalitetsarbetet så är det viktigt att beskriva vem som ska göra de olika delarna och hur det kommer ske i praktiken. En bra modell för detta är att sätta ihop ett årshjul för utbildningen, där ni placerar in de utvärderingar som planerats och vem som är ansvarig för dem samt hur de ska bearbetas och analyseras.

Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete ska snabbt kunna ta reda på brister, analysera dem och även åtgärda dem. Kursutvärderingar är en vanlig metod för detta, men det finns många andra sätt att snabbt ta reda på behov av förbättringar och åtgärda dem, till exempel genom regelbundna avstämningar i klassen, kvalitetssäkring av kursplaner i ledningsgruppen inför kursstart, kvalitetssäkring av lärare, och så vidare. Du kan också använda det tidigare länkade självvärderingsverktyget som stöd i genomförandet av kvalitetsarbetet.

Om er organisation inte har beskrivningar av de utvärderingsprocesser som ni planerat så bör ni skriva ner dem, så att andra kan sätta sig in i dem vid behov. Tänk igenom hur ledningsgruppens möten passar i schemat för kvalitetsarbetet, så att ni kan få bästa möjliga hjälp av dem när det gäller att analysera och besluta om åtgärder utifrån det ni tagit reda på.

Beskriv också hur ni tänker se till att alla känner till sina roller och ansvar i kvalitetsarbetet: både de som ska genomföra utvärderingar eller liknande och de som ska vara med och analysera resultaten och komma fram till åtgärder vid behov.

Hur ska vi beskriva fasen Utvärdera?

Svar: Här kan ni beskriva övergripande hur ni planerar att utvärdera den information som samlas in. Beskriv de tillfällen där ni tänker se om ni uppnått målen eller inte i utbildningen, och vilka som ska vara med och analysera varför det gått bra eller mindre bra. Utvärderingar kan både ske löpande och i slutet av en utbildning.

Utvärderingen bör svara både på om utbildningens genomförande i sig nått upp till de mål ni satt upp och om målen ni satte upp verkligen var relevanta och gick att mäta. Utvärderingen ska svara på om ni behöver fler mål, eller andra mål och vilka insatser som kan åtgärda eventuella brister. Det kan också röra sig om att det kan vara själva mätmetoderna som bör utvecklas. En vanlig brist när det gäller utvärdering och analys är att den inte dokumenteras. Se därför till att ni har tänkt igenom hur det ska vara möjligt att bevara det ni kommit fram till, så att de slutsatser ni kommit fram till inte glöms bort.

Hur ska vi tänka beskriva fasen Förbättra?

Här kan ni beskriva hur ni planerar att resultatet av hela kvalitetsarbetet ska tas tillvara, och leda till faktiska förbättringar.

Vissa förbättringar är enkla och tydliga, och kan införas löpande under utbildningen, medan andra kan vara mer omfattande och kräva att hela ledningsgruppen tar ställning till förändringar i utbildningens utformning. Beskriv hur det arbetet ska genomföras, så att berörda parter är med, oavsett om det är ledningsgruppen, undervisande personal, eller de studerande.

Tänk också på att kvalitetsarbetet i sig också kan och bör förbättras över tiden. Ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete innehåller en plan för hur själva utvärderingarna ska förbättras över tid, så att de på ett tydligt sätt ger svar på de frågor ni har om utbildningens genomförande.

Till toppen

12. Arbetsmarknadens efterfrågan på den specifika yrkesrollen

Program (YH-utbildningar från 100p)

Hur arbetar MYH med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan?

Myndigheten för yrkeshögskolan ska enligt förordning (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. Myndigheten bedriver en löpande insamling av omvärldsinformation kring utvecklingen för olika utbildningsinriktningar och framtida kompetensbehov. Insamlingen av omvärldsinformation sker kontinuerligt under hela året. Källorna är till exempel branschorganisationer, andra myndigheter samt relevant statistik så som pensionsavgångar och sysselsättningsutveckling. MYH träffar berörda branschorganisationer med viss regelbundenhet för att diskutera efterfrågebilden och stämma av hur väl utbildningsutbudet möter efterfrågan. Denna information blir en värdefull input i analysarbetet.

En del av den insamlade omvärldsinformationen analyseras och publiceras per utbildningsinriktning i myndighetens så kallade områdesanalyser. De syftar till att öka transparensen för myndighetens beslut genom att ge en mer detaljerad och samlad bild över de faktorer som påverkar myndighetens bedömning av behovet av utbildningsplatser.

Områdesanalyser som tagits fram publiceras på myh.se

Var hittar vi områdesanalyserna?

De finns på myh.se under Publikationer > Rapporter > Yrkeshögskolan.

Vi funderar på att ansöka för ett smalt yrke. Vad menas med ett smalt yrke inom yrkeshögskolan?

Enligt 1 kap 3 § YHF kan en utbildning ingå i yrkeshögskolan om den medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, utan att det finns ett uttryckligt arbetsmarknadsbehov. En utbildning inom ett smalt yrkesområde ska utveckla eller bevara ett yrkeskunnande som individen helt eller delvis kan försörja sig på. Däremot kan det från samhällets
sida finnas intresse av att antingen bevara eller utveckla ett specifikt kvalificerat yrkeskunnande. Det kan vara fråga om utbildningar inom traditionella yrkesområden, exempelvis olika hantverk, eller inom nya innovativa yrkesområden eller nischer som bildas genom nya kombinationer av yrkeskunnande.

Vad är viktigt att tänka på när vi skriver ansökan för en utbildning till ett smalt yrke?

För att myndigheten ska kunna bedöma utbildningar inom ett smalt yrkesområde är det viktigt att dessa ansökningar motiveras utifrån det aktuella yrkeskunnandets betydelse för både individen och samhället. Tänk på att:

Det ska framgå av ansökan att den avsedda yrkeskompetensen är av betydelse för samhället genom exempelvis statliga utredningar och insatser som identifierar behov av yrkeskunnandet inom ett smalt yrkesområde. Det kan även finnas angränsande näringar som i högre eller lägre grad är beroende av det kvalificerade yrkeskunnandet inom de smala yrkesområdena
Betydelsen för individen avser i första hand de studerandes möjligheter till försörjning inom ett smalt yrkesområde efter sin utbildning. Det är viktigt att ansökningar som avser smala yrkesområden beskriver hur utbildningen kan leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke
Hur utbildningens övergripande mål och innehåll speglar yrkeskunnandet på den avsedda nivån inom området och att läranderesultaten är relevanta för de samhällsintressen som redovisas.

Vem avgör till sist om ansökan avser en utbildning till ett smalt yrke?

Svar: Det är MYH som avgör detta och därför kan MYH komma att göra bedömningen att en utbildning inte tillhör kategorin smalt yrkesområde trots att det är angivet i ansökan.

Till toppen

13. Organisation och ledning

Varför har frågan om kompetens och förutsättningar tillkommit?

Myndigheten har utfärdat föreskrifter om krav på anordnare vid ansökan om att anordna utbildning inom yrkeshögskolan. Föreskrifterna (2020:5) trädde i kraft den 1 januari 2021 och reglerar vad den sökande behöver visa för att kunna bedömas uppfylla kraven i 12 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan (YHL).

Läs föreskrifterna i sin helhet här.

Kan den person som anges i ansökan sitta i ledningsgruppen eller vara lärare på en annan yrkeshögskoleutbildning, eller en så kallad föregångare till den utbildning ansökan avser?

Ja, förutsatt att personen har den yrkeserfarenhet som krävs. Varje ansökan betraktas som en ny utbildning och begreppet föregångare används inte vid en prövning av anordnarkompetens. Vid ansökningstillfället har utbildningen inte någon ledningsgrupp eller några lärare eftersom den inte fått beslut eller startat ännu. Förutsatt att en person har den yrkeserfarenhet som efterfrågas kan denne också ha ett engagemang i andra yrkeshögskoleutbildningar.

Om utbildningen blir beviljad och personen i ansökan får rollen som ledamot i ledningsgruppen eller anlitas som lärare på utbildningen, måste den då ersättas med någon annan som övertar rollen?

Ja. Personen som har yrkeserfarenheten och representerar denna roll hos utbildningsanordnaren får inte samtidigt vara ledamot i ledningsgruppen eller vara lärare på utbildningen. Byts personen ut ska detta dokumenteras och kan komma att granskas vid tillsyn eller kvalitetsgranskning av utbildningen men det behöver inte anmälas till myndigheten.

14. Statsbidrag eller särskilda medel

Vilka är schablonerna som man kan ansöka om, vad innebär de olika tilläggen och hur ser momskompensationen ut?

Läs mer om schablonerna på myh.se.

Program (YH-utbildningar från 100p)

Varför ska vi göra en kostnadsbudget för ansökan?

Utbildningar inom yrkeshögskolan kan anordnas av statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer. F-skattsedel ska finnas. Om utbildningsanordnaren är en juridisk person ska den vara registrerad i aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande. För att myndigheten ska kunna bedöma ansökan ska ni göra en kostnadsbudget för utbildningen. I förordningen om yrkeshögskolan står att MYH vid beräkning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ska beakta (5 kap 6 § YHF):

de faktiska kostnaderna för utbildningen, och
hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.

Genom att göra kostnadsbudget för en utbildningsomgång får ni fram en beräkning för omgångens kostnader. Nettokostnaden per årsplats för en utbildningsomgång ger vägledning till eventuellt val av tillägg eller att söka över/under schablon.

Manual för ifyllande av kostnadsbudget

Vad ska vi tänka på när det gäller medfinansiering?

Med medfinansiering menas annan finansiering än statligt bidrag. Graden av medfinansiering är en del i myndighetens bedömning. Myndigheten tar särskilt hänsyn till i vilken grad en utbildning finansieras av arbetslivet. I en konkurrenssituation kan detta vara av vikt. Myndigheten ser positivt på en hög medfinansieringsgrad.

Medfinansiering kan ske både genom direkt finansiering eller genom indirekt finansiering. Det som skiljer de båda finansieringsformerna åt, är att vid direkt finansiering finansierar en aktör kostnaden i utbildningen genom att överföra kontanta medel till utbildningsanordnaren. Vid indirekt finansiering tar finansiären själv den kostnad som uppstår som en följd av resursinsatsen.

Exempel på indirekt finansiering kan vara de resurser som LIA-företagen ställer till förfogande för utbildningens genomförande (handledarlöner, bortfall av produktion, resor, lärare och så vidare) eller om en hyresvärd upplåter en lokal till utbildningen gratis eller till ett reducerat pris. För att myndigheten ska få en uppfattning om den totala medfinansieringen ska både den direkta och den indirekta finansieringen anges. Det är viktigt att ni fyller i detta i respektive ruta i kostnadsbudgeten.

Vad ska vi ange vid rubriken Undervisning?

Här redovisas alla direkta personal- och konsultkostnader som beräknas uppstå i undervisningen för en utbildningsomgång. Däremot budgeteras administration av LIA-kurser, studievägledning och andra indirekta personalkostnader under ”Administration och övriga driftskostnader”.

Vad ska vi ange vid rubriken LIA och ledningsgrupp?

Här budgeteras antal timmar för arbetslivets medverkan i ledningsgruppens arbete under en utbildningsomgång (ej utbildningsanordnarens egen personal och studeranderepresentant). Timmarna ger en kostnad med automatik utifrån en schablon på 500 kr/tim. Används ledningsgruppen för flera utbildningar ska timmarna delas mellan utbildningarna. Undervisningskostnaderna för LIA anges i separat post. Den totala kostnaden för dessa poster kommer med automatik räknas som medfinansiering i ansökan och ej ingå i den framräknande nettokostnaden för en årsstudieplats.

Vad ska vi ange vid rubriken Lokaler?

Här ska alla lokalkostnader för den skolförlagda undervisningen redovisas. Ingen hyra för LIA-lokaler ska tas med. Ange hyra per kvadratmeter samt antal kvadratmeter som nyttjas för omgången. Används lokalerna till flera utbildningar eller annan verksamhet ska endast nyttjad andel kvadratmeter för omgången anges. Ange sedan summa kostnad för hela utbildningsomgången. Någon uträkning sker ej med automatik på grund av att studietakten kan variera. Ingår inte el, vatten, värme med mera i hyran lägger ni till dessa kostnader på en egen rad/rader. Övriga kostnader som avser lokaler till exempel städkostnader tas även upp under denna rubrik.

Vad ska vi ange vid rubriken Administration och övriga driftskostnader?

Här ska utbildningsomgångens andel av administrations-, overhead- och marknadsföringskostnader redovisas var för sig. Exempel på administration är IT, telefoni, kontorsmaskiner, porto, kontorsmaterial, administrativ personal, studievägledare med mera. Med overheadkostnader menas för företaget/organisationen gemensamma kostnader som fördelas på olika utbildningsaktiviteter. Exempel på overheadkostnader är ledning/rektor, lunch- och fikarum och andra gemensamma utrymmen. Marknadsföringskostnader kan vara annonsering, tryck av broschyrer, mässdeltagande med mera. Kompetensutveckling och resekostnader för utbildningsanordnarens personal redovisas på egen rad under övriga driftkostnader.

Vad ska vi ange under rubriken Undervisningsmaterial/råvaror?

Här redovisas utbildningsomgångens kostnader för till exempel datorer, böcker, råvaror, dataprogram, webbplattform, licenser och annat material som behövs i den sökta utbildningens skolförlagda undervisning.

Vad ska vi ange vid rubriken Utrustning inklusive avskrivningar?

Här redovisas till exempel avskrivning för en maskin som används i undervisningen. Används maskinen till flera utbildningar ska avskrivningskostnaden endast avse nyttjandegraden för en omgång avseende den sökta utbildningen. Kostnader för leasing och/eller hyra för utrustning under en omgång redovisas också här.

Vad ska vi ange vid rubriken Övriga intäkter?

Här redovisas intäkter som till exempel sponsring och intäkter för försäljning.

Vad är det för skillnad på statsbidrag och särskilda medel?

Det är två olika benämningar på det belopp som betalas ut. Särskilda medel gäller enbart för utbildningsanordnare som är universitet eller högskola som har staten som huvudman samt övriga statliga myndigheter som kan ansöka om att bedriva YH-utbildning.

Vi tänker söka statsbidrag/särskilda medel för vår utbildning. Hur beräknar MYH storleken på bidraget?

Myndigheten beslutar om statsbidrag eller särskilda medel i form av ett beviljande av studerandeplatser per omgång och ett schablonbelopp per årsplats. Med årsplats menas en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar minst 40 veckor.

Utgångspunkten är det schablonbelopp som anges i ansökan. Vald schablon i ansökan ska överensstämma med utbildningens upplägg och behov av tillägg och motsvara nettokostnaden i den ekonomiska webbansökan.

Vilka tillägg finns att söka för?

Läs mer om tilläggen på myh.se.

Går det att söka ersättning över schablon?

Ja, det går att söka ersättning “över schablon”, men det ska då framgå tydligt vilka kostnadsdrivande faktorer som gör att behov finns att söka bidrag “över schablon”. Detta ska beskrivas och motiveras i den fritextruta som finns i ansökningswebben. I beskrivningen ska det även framgå när i tiden under utbildningen dessa högre kostnader uppstår (till exempel kopplat till konkreta kurser, terminer och så vidare). Ange det belopp i fritextfältet som kostnadsbudgeten resulterat i, avrundat till närmsta hundratal.

Vid ansökan om belopp “över schablon” ska ni i motiveringen ange vilken schablongrupp som utbildningens upplägg motsvarar. Det vill säga om utbildningens upplägg motsvarar schablon A, men har högre kostnader än 56 000 kronor på grund av att en eller flera kostnadsdrivande faktorer, ska det anges att ni söker “över schablon” baserat på schablon A.

Om ni väljer att söka över schablon ska ni i rutan “Motivering” motivera varför ni söker över schablon. Det ska också beskrivas när i tiden under utbildningen dessa högre kostnader uppstår (till exempel kopplat till konkreta kurser, terminer och så vidare). Ni måste också ange vilken schablon som ligger till grund för ersättningen. Det vill säga att om ni uppfyller schablon A men har högre kostnader än 56 000 kronor på grund av att en eller flera kostnadsposter sticker ut kostnadsmässigt, ska det anges att ni söker över schablon baserat på schablon A. Sökt belopp per heltidsstuderande och år (årsplats) ska avrundas till närmaste hundratal.

När ska man ansöka ersättning under schablon?

Om beloppet “Nettokostnad årsstudieplats utifrån budget” i kostnadsbudgeten är lägre än grundschablonen ska ni ansöka om “under schablon” (samma ruta som “över schablon”).

Ange det belopp i fritextfältet som kostnadsbudgeten resulterat i, avrundat till närmsta hundratal.

Vi avser att söka en utbildning utan statsbidrag, hur gör vi?

En utbildning kan ingå i yrkeshögskolan utan statsbidrag. Då behöver ni redovisa vilket belopp ni har för avsikt att ta ut som studerandeavgift samt motivering till studerandeavgiftens storlek.

Om ni ansöker om att ingå i yrkeshögskolan utan statsbidrag ska ni klicka i rutan ”söker inte statsbidrag eller särskilda medel”.

Hur betalas statsbidraget ut för de utbildningar som beviljas?

Statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen utbetalas till den juridiskt ansvarige utbildningsanordnaren. Statsbidrag bestäms per årsplats utifrån beslutat antal studerandeplatser och schablon. Med årsplats menas en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor. Statsbidraget betalas endast ut för de antagna studerande som bedriver studier vid rekvisitionstillfället och maximalt upp till antal beslutade studerandeplatser.I dagsläget skickas rekvisition in när utbildningen startat och sedan var sjätte månad. Utbetalningen sker månadsvis.

Till toppen