?

Frågor till ansökan om yrkeshögskoleutbildning

I denna guide hittar du vanliga frågor och svar kring ansökan om yrkeshögskoleutbildning. Observera att sidan är under uppdatering.

Innehållsförteckning

1. Förändringar i ansökan

2. Utbildningens namn

3. Särskilda förkunskaper och behörighet

4. Urvalsgrunder

5. Examen - allmänt

6. Examen - yrkeshögskoleexamen

7. Examen - kvalificerad yrkeshögskoleexamen

8. Kurser

9. Lärar- eller handledarledd verksamhet

10. Kvalitetssäkring

11. Arbetsmarknadens efterfrågan på den specifika yrkesrollen

12. Statsbidrag eller särskilda medel

 

1. Förändringar i ansökan

Varför ser ansökan annorlunda ut om man väljer olika ingångar när man skapar ansökan, det vill säga om man väljer ”Bygger på”, ”Kopiera från” eller ”Skapa ny ansökan”?

Svar: Webbansökan är byggd så att det kan komma olika följdfrågor beroende på vad man svarar på vissa frågor.  Ett exempel på detta är att på frågan om man anser att ansökan beskriver ett kvalificerat yrkeskunnande som kan tillhöra ett smalt yrkesområde, måste man svara ja eller nej för att resterande frågor ska komma fram. En del av dessa frågor syns därför inte från början om man väljer ”Skapa ny ansökan”.

Om man väljer ”bygger på” så hämtas svaret som fylldes i för föregående utbildning och därmed syns frågan från början. Av samma anledning ser man inte heller alla frågor om man väljer ”Bygger på”.

 

Hur skriver man ut ansökansrapport och utbildningsplan innan man skickat in ansökan?

Svar: För att skriva ut ansökansrapporten och utbildningsplanen måste man gå tillbaka till sidan där man skapade ansökan och skrolla ner där de skapande ansökningarna ligger.

Klicka sedan på prickarna vid namnet på utbildningen så kan du öppna rapporterna.

 

Varför är en del av uppgifterna samma i ansökanrapporten och utbildningsplanen

Svar: Alla uppgifter som finns i ansökan syns i ansökansrapporten. Man kan säga att det är en utskrift av ansökan, där en del uppgifter också är summerade. Under 2020 kommer sammanställningen av arbetslivets medverkan som kommer att vara tom då dessa uppgifter ej ska anges för denna ansökningsomgång. Vissa uppgifter hämtas ur ansökansrapporten för att sedan bli en utbildningsplan. Utbildningsplanen skapas bara om utbildningen blir beviljad, men man kan fortfarande se hur den skulle se ut redan vid ansökanstillfället.

Till toppen

 

2. Utbildningens namn

Vad ska vi tänka på när vi anger utbildningens namn?

Svar: Det är viktigt att det av namnet framgår vilket yrke, avgränsad yrkesroll eller yrkesspecialisering som avses. Bra exempel på utbildningens namn är Inköpare eller Redovisningsekonom.

Om er utbildning blir beviljad kommer namnet på utbildningen också att visas på olika webbplatser, till exempel yrkeshogskolan.se, och sökande är intresserade av att se yrket utbildningen leder till.

 

Finns det annat som inte bör anges i namnet?

Svar: Ja, utbildningsnamnet bör inte innehålla orden yrkeshögskoleutbildning, förkortningen YHort eller antal yrkeshögskolepoäng. Examensbenämning bör heller inte anges, det skapas automatiskt.

 

Hur ser utbildningens namn ut efter ett ev. beviljande?

Svar: Examen + namnet anges, till exempel yrkeshögskoleexamen Löneadministratör. Ni ska därför inte skriva in examensbenämningen i ansökan.

Till toppen

 

3. Särskilda förkunskaper och behörighet

Var hittar jag kraven som gäller för en yrkeshögskoleutbildning?

Svar: I förordningen om yrkeshögskolan (YHF), 3 kap 1-4 §§ anges de formella kraven.

 

Vad är viktigt att tänka på när vi bestämmer de förkunskapskrav som ska gälla för utbildningen?

Svar: Behörighetskraven inklusive eventuella särskilda förkunskapskrav bör vara tillräckliga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och förvärva de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen leder till och som i förlängningen yrkesrollen kräver.

De särskilda förkunskapskraven ska uttryckas som absoluta krav och inte i termer av vad som är meriterande. En fråga från en sökande om behörighet måste alltid kunna besvaras med ett "ja, du är behörig" eller "nej, du är inte behörig därför att…"

Det är viktigt att tänka på att behörigheten inklusive eventuella särskilda förkunskaper anger den lägsta nivån på kunskap som de studerande behöver ha för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. För lågt satta krav kan leda till att studerande hoppar av utbildningen för att de inte klarar av den, eller att utbildningen kommer att bedrivas på en lägre nivå för att alla ska kunna slutföra utbildningen och examineras.

För högt satta krav i förhållande till utbildningens innehåll kan göra att antalet sökande minskar och att det blir svårt att fylla platserna med behöriga sökande.

 

När kan man kräva särskilda förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten?

De kraven ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det går till exempel inte att ställa krav på yrkeserfarenhet för att höja åldern på de sökande, ålder är inte något som man kan ange som ett särskilt förkunskapskrav. Det är heller inte lämpligt att välja förkunskapskrav i ambitionen att begränsa antalet sökande. De särskilda förkunskaperna ska alltid relateras till att de är nödvändiga för att de studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

 

Finns det olika former av särskilda förkunskaper?

Svar: Det finns några olika krav på särskilda förkunskaper:

- Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper. Observera att det inte går att ange en examen från ett helt gymnasieprogram som förkunskapskrav.

- Yrkeserfarenhet, om det finns särskilda skäl

- Andra kunskaper än från kurser i gymnasieskolan, om det finns särskilda skäl

- Villkor, som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

 

Vad menas med att det krävs särskilda skäl för yrkeserfarenhet eller andra kunskaper?

Svar: Det innebär att det inte är möjligt att ange generell arbetslivserfarenhet som särskilda förkunskaper. Kravet på yrkeserfarenhet som särskilda förkunskaper måste alltid kopplas till utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Det är till exempel rimligt att en utbildning till specialistundersköterska har förkunskapskrav arbete som undersköterska. Detta eftersom det inte är rimligt att bli specialist innan man har arbetat som generalist.

Huvudregeln är att yrkeserfarenhet inte ska tillåtas som särskilda förkunskaper och att myndigheten ska ha en restriktiv hållning. Det är därför viktigt att ni beskriver varför yrkeserfarenhet krävs utifrån utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Samma resonemang gäller för andra kunskaper än kunskaper från kurser i gymnasieskolans nationella program.

 

När kan det bli aktuellt med villkor som särskilda förkunskaper?

Svar: Det är enbart när det krävs utifrån utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Det kan handla om utbildningar till trafiklärare eller ambulanssjukvårdare som har krav på körkort, eftersom det krävs för just utbildningens speciella inriktning. Det kan även handla om krav från andra myndigheter, som för utbildningar till lokförare, som gör att villkor kan användas.

 

Har myndigheten gett ut mer information om just tillträdesfrågorna?

Svar: Ja, det finns mer att läsa i ”Handbok för tillträde till yrkeshögskolan” som finns på myh.se under Publikationer. Välj sedan ”Yrkeshögskolan” under "Visa träffar från verksamhetsområde".

Till toppen

 

4. Urvalsgrunder

Vad ska vi ange under urval?

Svar: De urvalsgrunder som tillåts är betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Det går att ange en urvalsgrund eller en kombination av flera. Urvalet kommer sedan bara att användas om antalet behöriga sökande överstiger antalet studerandeplatser för utbildningen. Urvalsgrunderna ska vara kända och tydliga för sökande till utbildningen.

Syftet med urval är att få fram de som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Särskilt prov ska avse kunskaper och färdigheter nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen.

 

Finns det några restriktioner?

Svar: Ja, det gör det. Urvalsgrunden yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl. Det är inte möjligt att välja urvalsgrunden yrkeserfarenhet om utbildningen inte kan ha förkunskapskrav yrkeserfarenhet, som kräver särskilda skäl. Finns det inte särskilda skäl för att ha förkunskapskrav yrkeserfarenhet bedömer MYH att det inte finns särskilda skäl för att använda urvalsgrunden yrkeserfarenhet.

Läs mer om urval i ”Handbok för tillträde till yrkeshögskolan” som finns på myh.se under Publikationer. Välj sedan ”Yrkeshögskolan” under "Visa träffar från verksamhetsområde".

Till toppen

 

5. Examen

Vilken examen gäller för utbildningar inom yrkeshögskolan?

Svar: Inom yrkeshögskolan finns två examensnivåer, yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen. En utbildning måste inte leda till en examen, men om den omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng måste den avslutas med en examen. Den stora merparten av utbildningarna leder fram till en yrkeshögskoleexamen (mer än 95 procent av ansökningarna som beviljades under de senaste två åren avslutades med en yrkeshögskoleexamen).

Vilka krav som gäller för en utbildning som avslutas med en yrkeshögskoleexamen respektive kvalificerad yrkeshögskoleexamen anges i 2 kap. 13-14 §§ i YHF. Dessa krav är alltså fastställda av regeringen och alla krav måste ha sin motsvarighet i de krav som redovisas i ansökan.

 

Kan vi inte bara skriva av förordningens krav?

Svar: Det viktiga är att de krav som ställs i utbildningen harmoniserar med förordningens krav. I förordningen står till exempel att en studerande ska ha specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde. Vilka dessa specialiserade kunskaper är kan skilja stort mellan olika utbildningar inom olika områden och därför bör ni i ansökan ange vilka kunskapsmål som utbildningen leder fram till. Dessa kunskapskrav bör ha diskuterats med mottagande arbetsliv

 

Varför går det att välja ingen examen?

Svar: En utbildning måste inte leda till en examen om den är kortare än 200 yrkeshögskolepoäng.

 Till toppen

 

6. Examen – yrkeshögskoleexamen

Ställer MYH upp krav för vad som ska ingå i en yrkeshögskoleexamen?

Svar: Kraven finns i förordningen om yrkeshögskolan. En förordning är beslutad av regeringen och ska följas. Kraven finns i 2 kap. 13 § och där framgår vad en studerande ska ha klarat av för att få lägst betyget Godkänt. Kraven är bland annat:

- Utbildningen ska vara minst 200 yrkeshögskolepoäng

- Utbildningen ska innehålla ett examensarbete

- Kunskaperna ska vara specialiserade

- Den studerande ska kunna kommunicera lösningar och åtagande på minst ett främmande språk.

Kraven i 2 kap. 13 § ska alltså alla var uppfyllda. Det är möjligt att ange fler kunskaper, färdigheter och kompetenser än vad som står i förordningen. Det är också viktigt att utbildningens kunskaper, färdigheter och kompetenser speglar utbildningens innehåll och att det är möjligt att nå dem genom de kurser som utbildningen innehåller.

 

Varför nämner ni kravet på främmande språk på flera ställen?

Svar: Det är det vanligaste misstaget vi ser, dvs. att en ansökan kommer in där det inte går att utläsa att de studerande ges möjlighet att nå färdighetskravet att kunna kommunicera läsning och åtaganden på främmande språk. Det innebär att den tänkta utbildningsplanen inte följer förordningens krav. I er beskrivning av kurser i webbansökan är det viktigt att det framkommer hur ni exempelvis genom litteratur, artiklar eller på annat vis uppfyller kravet. Det kan handla om att examensarbetet skrivs på till exempel engelska eller att delar av utbildningen bedrivs på engelska.

 

Ska vi ange att utbildningen motsvarar SeQF-nivå 5?

Svar: Nej, det behöver ni inte göra. En yrkeshögskoleexamen är placerad på nivå 5 enligt Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF).

Till toppen

 

7. Examen - kvalificerad yrkeshögskoleexamen

Ställer MYH upp krav för vad som ska ingå i en yrkeshögskoleexamen?

Svar: Kraven finns i förordningen om yrkeshögskolan. En förordning är beslutad av regeringen och ska följas. Kraven finns i 2 kap. 14 § och där framgår vad en studerande ska ha klarat av för att få lägst betyget Godkänt. Kraven är bland annat:

- Utbildningen ska vara minst 400 yrkeshögskolepoäng

- LIA (Lärande i arbete) ska omfatta minst 25 procent

- Utbildningen ska innehålla ett examensarbete

- Kunskaperna ska vara avancerade

- Utbildningen ska innehålla orientering i områdets aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor

- Utbildningen ska ge kompetenser i att värdera metoder med hänsyn till relevanta, sociala, etiska och vetenskapliga aspekter 

- Utbildningen ska ge kompetenser att ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet

Kraven i 2 kap. 14 § ska alltså alla var uppfyllda. Det är möjligt att ange fler kunskaper, färdigheter och kompetenser än vad som står i förordningen. Det är också viktigt att utbildningens kunskaper, färdigheter och kompetenser speglar utbildningens innehåll och att det är möjligt att nå dem genom de kurser som utbildningen innehåller.

 

Hur vanlig är en kvalificerad examen inom yrkeshögskolan?

Svar: Det är ovanligt att utbildningar inom yrkeshögskolan avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Efter 2016 tydliggjordes kraven i förordningen och samtliga krav som ställs i 2 kap. 14 § ska vara uppfyllda. Kraven på vetenskaplig orientering och vetenskapliga aspekter gör att kraven är höga och många utbildningar inom yrkeshögskolan syftar snarare till att ge studerande specialiserade kunskaper inom ett blivande yrkesområde och därför är det vanligare med yrkeshögskoleexamen.

 

Ska vi ange att utbildningen motsvarar SeQF-nivå 6?

Svar: Nej, det behöver ni inte göra. En kvalificerad yrkeshögskoleexamen är placerad på nivå 6 enligt Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF).

 Till toppen

 

8. Kurser

Kan examensarbetet vara en del av en kurs?

Svar: Nej, examensarbetet ska anges som en egen kurs och ska kunna betygssättas med samtliga betygsnivåer, dvs. Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt.

Examensarbetet bör utformas så att det ger den studerande möjlighet att visa upp de kunskaper, färdigheter och kompetenser som har erhållits under utbildningen. Ett examensarbete kan även vara kopplat till de arbetslivsanknutna lärsituationer som har förekommit i utbildningen.

 

Hur långa ska kurserna vara?

Svar: Det är viktigt att tänka på vad som ska avhandlas i kursen, vilka mål som gäller för kursen och sätta det i relation till den tid som krävs. För många korta kurser i en utbildning gör det svårt för utbildningsanordnaren att hinna examinera varje kurs och betygssätta den. Det gör det även svårt för den studerande att hinna förbereda sig inför examinationen.

För långa kurser gör att den studerande tvingas läsa in stora mängder inför examinationen.

 

Kan vi ha valbara kurser?

Svar: Ja, det är möjligt. De valbara kurserna kan dock högst utgöra 50 procent av utbildningen. Det är också viktigt att alla studerande ges möjlighet att nå de mål som gäller för hela utbildningen oavsett vilka valbara kurser de väljer.

 

Kan LIA vara en valbar kurs?

Svar: Ja, det är möjligt. Men om utbildningen avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen måste LIA utgöra 25 procent av utbildningens ordinarie kurser, detta för att ge alla studerande möjlighet att nå examen.

LIA är en egen kurs, ska ha egen kursplan och betygssättas med de tre nivåerna; Icke Godkänt, Godkänt, Väl Godkänt.

 

Ska vi skicka in kursplaner?

Svar: Nej, kursplaner ska inte skickas in till myndigheten i samband med ansökan, men ska finnas färdiga hos utbildningsanordnaren när utbildningen startar och vara fastställda av utbildningens ledningsgrupp. Kursplanerna ska ha sin grund i och utvecklas utifrån de kursbeskrivningar ni anger i ansökan.

 

Hur utförliga ska kursbeskrivningarna vara?

Svar: Kursbeskrivningen ska tydliggöra det övergripande innehållet i kursen, dvs. vad kursen kommer att behandla och gärna även några av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande når efter genomgången kurs. Det är viktigt att kurserna tillsammans leder fram till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen avslutas med. Kursbeskrivningarna kommer även att läsas av potentiella sökande till utbildningen.

 

Har MYH tagit fram mer information om kursplaner?

Svar: Ja, MYH har tagit fram en vägledning och exempel på hur en kursplan kan utformas. Informationen finns  här. Observera att ni inte ska skicka in några kursplaner i samband med ansökan. De ska finnas färdiga hos utbildningsanordnaren när utbildningen startar och vara fastställda av utbildningens ledningsgrupp.

Till toppen

 

9. Lärar- eller handledarledd verksamhet

Hur definierar MYH lärar- eller handledarledd verksamhet?

Svar: Den studerande ska under den lärar- eller handledarledda verksamheten ha direkt (i princip omedelbar tillgång med möjlighet till spontan interaktivitet) och fullvärdig (utifrån den enskilde studerandes perspektiv och på sådant sätt som utbildningsmomentet kräver) tillgång till lärare eller handledare. Syftet med verksamheten ska vara att nå målet med utbildningsmomentet.

 

Hur beräknar vi lärar-eller handledarledd tid?

Svar: Lärar- eller handledarledd verksamhet ska anges i totalt antal timmar som en enskild studerande erbjuds under hela utbildningen

 

Var anger vi våra övriga utbildningsinsatser som inte passar in under rubriken lärar- eller handledarledd verksamhet?

Svar: Det kan även förekomma pedagogiska insatser och andra utbildningsaktiviteter som faller utanför ramen för ovanstående beskrivning. Sådana insatser kan istället beskrivas under rubriken “Utbildningens övriga genomförande”.

 

Lärarledd tid kan vara olika mellan olika kurser, hur anger vi det?

Svar: Hur den lärar- och handledarledda verksamheten fördelas mellan utbildningens olika kurser utifrån behov och prioriteringar kan beskrivas under rubriken “Utbildningens övriga genomförande”.

 

Vad räknas inte som lärar- eller handledarledd verksamhet?

Svar: Som lärar- eller handledarledd verksamhet räknas normalt inte:

- Spontan undervisning/handledning av grupper eller enskilda studerande som inte är i förväg planerad och inte tillgänglig för alla.

- När en lärare eller handledare finns tillgänglig för att vid behov svara på frågor från de studerande utan att aktivt undervisa eller handleda.

- När en lärare i efterhand och/eller utanför planerad tid svarar på frågor eller ger stöd, till exempel per e-post eller i forum.

- Inspelad föreläsning, filmvisning, grupparbete, självstudier eller annan verksamhet utan direkt och fullvärdig tillgång till aktivt undervisande lärare eller handledare under tiden.

- All tid som handledaren avsätter för handledning, utan endast den handledning som varje studerande får i grupp eller enskilt kan anges inom ramen för handledarledd tid.

- Undervisning eller handledning som inte sker på sådant sätt som utbildningsmomentet kräver, till exempel handledning per videolänk i praktiska frågor där läraren i stället hade behövt vara på plats för att kunna visa praktiskt

 Till toppen

 

10. Kvalitetssäkring

Vad ska vi beskriva i ansökan gällande kvalitetssäkringen av vår utbildning?

Svar: I ansökan ska ni beskriva hur den sökta utbildningen ska kvalitetssäkras. Med kvalitetssäkring menar vi hur ni som utbildningsanordnare säkerställer att utbildningen fungerar som det är tänkt. Detta omfattar att utbildningen lever upp till de regler som finns i lag och förordning, men minst lika viktigt är att utbildningen lever upp till de mål som er organisation och arbetslivet har för utbildningen.

Tänk på att kvalitetssäkringen inte bara ska omfatta undervisningen, utan hela utbildningen. Tänk exempelvis igenom hur ni ska ha koll på att ledningsgruppen fungerar väl, om ni behöver några särskilda uppföljningar av eventuella LIA-kurser, samt hur ni tänker använda utbildningens resultat i kvalitetssäkringsarbetet. Kvalitetsarbetet handlar om att välja vilka uppgifter ni ska samla in, analysera dem med relevanta parter i utbildningen, genomföra de åtgärder ni beslutar och följa upp dem för att se att de gett effekt. Målet med dessa delar är att skapa ständiga förbättringar av utbildningen.

I ansökan behöver ni bara göra en övergripande beskrivning av ert kvalitetssäkringsarbete under fyra rubriker som tillsammans beskriver de fyra faserna i ett systematiskt kvalitetsarbete – planering, genomförande, utvärdering och förbättring. Sedan kan ni gå in i detalj och formulera någon form av kvalitetshandbok för utbildningen, där hela kvalitetsarbetet med samtliga mål, processer och ansvarsfördelning finns med.

 

Finns det en mall som vi kan använda?

Svar: Nej, det finns ingen färdig mall för hur kvalitetsarbetet ska vara upplagt. För att ett kvalitetsarbete ska fungera väl behöver det kännas relevant för de som är delaktiga i det och som ska genomföra utvärderingar och analyser. I stället får ni som anordnare beskriva hur kvalitetsarbetet är tänkt att genomföras, och detta formulerar ni under fyra rubriker som tillsammans beskriver de fyra faserna i ett systematiskt kvalitetsarbete – planering, genomförande, utvärdering och förbättring.

 

Har myndigheten tagit fram mer material om ett systematiskt kvalitetsarbete?

Svar: Vi har tagit fram ett självvärderingsverktyg som stöd för att driva ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar hela utbildningen. Självvärderingsverktyget är frivilligt att använda och utgår från de kriterier som vi använder i våra kvalitetsgranskar. Att använda verktyget är alltså som att kvalitetsgranska sin egen utbildning utifrån de mått som myndigheten sedan kommer använda i en framtida kvalitetsgranskning.

Självvärderingsverktyget är uppbyggt för att täcka hela utbildningen, exempelvis det skolförlagda lärandet, ledningsgruppen, LIA och utvärdering av utbildningens resultat. Verktyget beskriver inte hur ni ska arbeta med de olika delarna, men hjälper dig att se över ifall ert kvalitetssäkringssystem omfattar hela utbildningen.

Inför ansökan så kan vi särskilt rekommendera att du går igenom fliken för systematiskt kvalitetsarbete. Där hittar du frågor som kan vara ett stöd i att säkerställa att du får med alla delar av utbildningen i kvalitetssäkringen.

Ni kan även använda självvärderingsverktyget som en del i ert upplägg för kvalitetsarbetet. Ni kan ta hjälp av det för att diskutera kvalitetsfrågor med olika målgrupper, dokumentera förslag på förbättringar och följa upp att de genomförs och ger effekt.

Du kan ladda ner självvärderingsverktyget på vår hemsida, där du även hittar instruktioner för hur du kan använda det som en del i ert kvalitetsarbete. Läs mer här.

Du kan även läsa mer om våra kvalitetskriterier och kvalitetsgranskningar här.

 

Hur kan vi beskriva fasen Planera?

Svar: Ni beskriver denna fas genom att formulera vilka mål som kvalitetsarbetet ska mäta. Tänk på att ge en kort beskrivning i ansökan.

I ert fortsatta systematiska kvalitetsarbete kan ni även tänka på att det första steget i att formulera ett kvalitetsarbete är att beskriva vad ni vill uppnå med utbildningen och formulerar detta som mätbara mål. Det kan alltså vara mål för väl olika processer i utbildningen genomförs, som kursutvärderingar, resultatmål, som att de studerande till en viss grad klarar av utbildningen med examen, eller effektmål, som hur företagen som behöver kompetensen påverkas av utbildningen. Ni kan också definiera mål för själva kvalitetsarbetet i sig, som att utbildningen uppdateras regelbundet så att innehållet motsvarar branschens behov.  Allt detta får plats i ett kvalitetsarbete.

Tänk på att kvalitetsarbetet omfattar flera år, från utbildningens start till efter att den avslutats, och att ni inte behöver ta reda på allt detta samtidigt. Vissa mål kan alltså vara enklare att mäta än andra, och vissa mål kan vara så omfattande att det är bäst att hitta flera indikatorer som ni kan mäta. Det är viktigt att ni väljer mål som både känns relevanta för utbildningen och som går att mäta. Syftet med kvalitetsarbetet är ju att de resultat som ni får fram går att använda som underlag för ständiga förbättringar och fokus bör ligga både på kort och lång sikt. Det blir också lättare att engagera ledningsgruppen i kvalitetsarbetet.

Ett gediget kvalitetsarbete omfattar hela utbildningen, alltså både innan de studerande börjar, medan de går utbildningen, och hur det går för dem efter utbildningen. Tänk igenom vad ni vill och behöver veta om alla dessa tre stadier, och hur ni ska kunna ta reda på det. 

När ni beskriver målen i kvalitetsarbetet, tänk särskilt igenom ifall det belyser följande områden:

- Ledningsgruppens arbete. Sätt gärna upp mål kring ledningsgruppens engagemang i utbildningen, och för hur den fyller sin funktion i att vara den naturliga kontaktytan mellan utbildningen och arbetslivet.

- Det skolförlagda lärandet. Dessa mål kan vara kring att innehållet är relevant, kring det praktiska upplägget och genomförandet av utbildningen, och kring det pedagogiska genomförandet av kurserna.

- LIA (om LIA ingår i utbildningen). Sätt gärna upp mål för LIA, som att LIA-företagen är lämpliga utifrån kursplanen och att LIA-handledarna är insatta i sin roll, så att de studerande kan fullfölja LIA-kursen där. Kvalitetsarbetet kring LIA kan också vara ett bra tillfälle att samla in synpunkter från branschen om hur väl utbildningen motsvarar deras behov.

Värdegrund

Sätt gärna upp mål kring att alla studerande känner sig välkomna på utbildningen, att ni har som uppdrag att ingen kränkande särbehandling förekommer och att studerande ges samma förutsättningar att genomföra den, oavsett bakgrund eller kön.

 

Hur ska vi beskriva fasen Genomföra?

Svar: Här beskriver ni övergripande vilka metoder ni ska använda för att mäta de mål som ni satte upp under rubriken Planera. De mer detaljerade beskrivningarna behöver ni inte skriva här, men för gärna in dem i någon typ av handbok för kvalitetsarbete för er utbildning, så att de är väl dokumenterade.

När ni har planerat vad ni ska ta reda på i kvalitetsarbetet så är det viktigt att beskriva vem som ska göra de olika delarna och hur det kommer ske i praktiken. En bra modell för detta är att sätta ihop ett årshjul för utbildningen, där ni placerar in de utvärderingar som planerats och vem som är ansvarig för dem samt hur de ska bearbetas och analyseras.

Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete ska snabbt kunna ta reda på brister, analysera dem och även åtgärda dem. Kursutvärderingar är en vanlig metod för detta, men det finns många andra sätt att snabbt ta reda på behov av förbättringar och åtgärda dem, till exempel genom regelbundna avstämningar i klassen, kvalitetssäkring av kursplaner i ledningsgruppen inför kursstart, kvalitetssäkring av lärare, och så vidare. Du kan också använda det tidigare länkade självvärderingsverktyget som stöd i genomförandet av kvalitetsarbetet.

Om er organisation inte har beskrivningar av de utvärderingsprocesser som ni planerat så bör ni skriva ner dem, så att andra kan sätta sig in i dem vid behov. Tänk igenom hur ledningsgruppens möten passar i schemat för kvalitetsarbetet, så att ni kan få bästa möjliga hjälp av dem när det gäller att analysera och besluta om åtgärder utifrån det ni tagit reda på.

Beskriv också hur ni tänker se till att alla känner till sina roller och ansvar i kvalitetsarbetet: både de som ska genomföra utvärderingar eller liknande och de som ska vara med och analysera resultaten och komma fram till åtgärder vid behov.

 

Hur ska vi beskriva fasen Utvärdera?

Svar: Här kan ni beskriva övergripande hur ni planerar att utvärdera den information som samlas in. Beskriv de tillfällen där ni tänker se om ni uppnått målen eller inte i utbildningen, och vilka som ska vara med och analysera varför det gått bra eller mindre bra. Utvärderingar kan både ske löpande och i slutet av en utbildning.

Utvärderingen bör svara både på om utbildningens genomförande i sig nått upp till de mål ni satt upp och om målen ni satte upp verkligen var relevanta och gick att mäta. Utvärderingen ska svara på om ni behöver fler mål, eller andra mål och vilka insatser som kan åtgärda eventuella brister. Det kan också röra sig om att det kan vara själva mätmetoderna som bör utvecklas. En vanlig brist när det gäller utvärdering och analys är att den inte dokumenteras. Se därför till att ni har tänkt igenom hur det ska vara möjligt att bevara det ni kommit fram till, så att de slutsatser ni kommit fram till inte glöms bort.

 

Hur ska vi tänka beskriva fasen Förbättra?

Svar: Här kan ni beskriva hur ni planerar att resultatet av hela kvalitetsarbetet ska tas tillvara, och leda till faktiska förbättringar.

Vissa förbättringar är enkla och tydliga, och kan införas löpande under utbildningen, medan andra kan vara mer omfattande och kräva att hela ledningsgruppen tar ställning till förändringar i utbildningens utformning. Beskriv hur det arbetet ska genomföras, så att berörda parter är med, oavsett om det är ledningsgruppen, undervisande personal, eller de studerande.

Tänk också på att kvalitetsarbetet i sig också kan och bör förbättras över tiden. Ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete innehåller en plan för hur själva utvärderingarna ska förbättras över tid, så att de på ett tydligt sätt ger svar på de frågor ni har om utbildningens genomförande.

Till toppen

 

11. Arbetsmarknadens efterfrågan på den specifika yrkesrollen

Hur arbetar MYH med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan?

Svar: Myndigheten för yrkeshögskolan ska enligt förordning (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. Myndigheten bedriver en löpande insamling av omvärldsinformation kring utvecklingen inom olika branscher och deras framtida kompetensbehov. Insamlingen av omvärldsinformation sker löpande under hela året. Källorna är till exempel branschorganisationer, andra myndigheter samt andra relevanta källor som har bäring på området. Även statistik såsom till exempel pensionsavgångar och sysselsättningsutveckling vägs in i de fall det bedöms relevant. MYH träffar berörda branschorganisationer med viss regelbundenhet för att diskutera efterfrågebilden och stämma av hur väl utbildningsutbudet möter efterfrågan. Denna information blir en värdefull input i analysarbetet.

En del av den insamlade omvärldsinformationen analyseras och publiceras i så kallade områdesanalyser. De syftar till att på ett övergripande sätt belysa och analysera faktorer som kan komma att påverka kompetensbehoven inom ett analysområde och att identifiera framtida kompetensbehov som efterfrågas från yrkeshögskolan. Områdesanalyser har hittills tagits fram med koppling till utbildningsområdena Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård, Samhällsbyggnad, Teknik samt Transporttjänster. Analyser som myndigheten tar fram kvalitetssäkras av branscherna.

Utifrån insamlad omvärldsinformation och områdesanalyserna gör myndigheten också en bedömning av efterfrågan i förhållande till utbudet inom olika utbildningsområden och specifika utbildningsinriktningar.  Myndigheten kan i vissa fall meddela att ansökningar inom vissa inriktningar inte kommer prioriteras i ansökningsomgången.

 

Var hittar vi områdesanalyserna?

Svar: De finns på myh.se under Publikationer > Rapporter > Yrkeshögskolan. 

 

Vi funderar på att ansöka för ett smalt yrke. Vad menas med ett smalt yrke inom yrkeshögskolan? 

Svar: Enligt 1 kap 3 § YHF kan en utbildning ingå i yrkeshögskolan om den medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, utan att det finns ett uttryckligt arbetsmarknadsbehov. En utbildning inom ett smalt yrkesområde ska utveckla eller bevara ett yrkeskunnande som individen helt eller delvis kan försörja sig på. Däremot kan det från samhällets
sida finnas intresse av att antingen bevara eller utveckla ett specifikt kvalificerat yrkeskunnande. Det kan vara fråga om utbildningar inom traditionella yrkesområden, exempelvis olika hantverk, eller inom nya innovativa yrkesområden eller nischer som bildas genom nya kombinationer av yrkeskunnande.

 

Vad är viktigt att tänka på när vi skriver ansökan för en utbildning till ett smalt yrke?

Svar: För att myndigheten ska kunna bedöma utbildningar inom ett smalt yrkesområde är det viktigt att dessa ansökningar motiveras utifrån det aktuella yrkeskunnandets betydelse för både individen och samhället. Tänk på att:

- Det ska framgå av ansökan att den avsedda yrkeskompetensen är av betydelse för samhället genom exempelvis statliga utredningar och insatser som identifierar behov av yrkeskunnandet inom ett smalt yrkesområde. Det kan även finnas angränsande näringar som i högre eller lägre grad är beroende av det kvalificerade yrkeskunnandet inom de smala yrkesområdena.

- Betydelsen för individen avser i första hand de studerandes möjligheter till försörjning inom ett smalt yrkesområde efter sin utbildning. Det är viktigt att ansökningar som avser smala yrkesområden beskriver hur utbildningen kan leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke.

- Hur utbildningens övergripande mål och innehåll speglar yrkeskunnandet på den avsedda nivån inom området och att läranderesultaten är relevanta för de samhällsintressen som redovisas.

 

Vem avgör till sist om ansökan avser en utbildning till ett smalt yrke?

Svar: Det är MYH som avgör detta och därför kan MYH komma att göra bedömningen att en utbildning inte tillhör kategorin smalt yrkesområde trots att det är angivet i ansökan.

 Till toppen

 

12. Statsbidrag eller särskilda medel

Observera! För 2020 års ansökan ska kostnadsbudget enbart skickas in om man söker statsbidrag eller särskilda medel över/under schablon. Kostnadsbudget måste bifogas ansökan om yrkeshögskoleutbildning utan statsbidrag.

 

Varför ska vi göra en kostnadsbudget för ansökan?

Svar: Utbildningar inom yrkeshögskolan kan anordnas av statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer. F-skattsedel ska finnas. Om utbildningsanordnaren är en juridisk person ska den vara registrerad i aktiebolags- eller handelsregister eller motsvarande. För att myndigheten ska kunna bedöma ansökan ska ni göra en kostnadsbudget för utbildningen.  I förordningen om yrkeshögskolan står att MYH vid beräkning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ska beakta (5 kap 6 § YHF):

1. de faktiska kostnaderna för utbildningen, och
2. hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.

Genom att göra kostnadsbudget för en utbildningsomgång får ni fram en beräkning för omgångens kostnader. Nettokostnaden per årsplats för en utbildningsomgång ger vägledning till eventuellt val av tillägg eller att söka över/under schablon.

Manual för ifyllande av kostnadsbudget

 

Vad ska vi tänka på när det gäller medfinansiering?

Svar: Med medfinansiering menas annan finansiering än statligt bidrag. Graden av medfinansiering är en del i myndighetens bedömning. Myndigheten tar särskilt hänsyn till i vilken grad en utbildning finansieras av arbetslivet. I en konkurrenssituation kan detta vara av vikt. Myndigheten ser positivt på en hög medfinansieringsgrad.
Medfinansiering kan ske både genom direkt finansiering eller genom indirekt finansiering. Det som skiljer de båda finansieringsformerna åt, är att vid direkt finansiering finansierar en aktör kostnaden i utbildningen genom att överföra kontanta medel till utbildningsanordnaren. Vid indirekt finansiering tar finansiären själv den kostnad som uppstår som en följd av resursinsatsen.

Exempel på indirekt finansiering kan vara de resurser som LIA-företagen ställer till förfogande för utbildningens genomförande (handledarlöner, bortfall av produktion, resor, lärare och så vidare) eller om en hyresvärd upplåter en lokal till utbildningen gratis eller till ett reducerat pris. För att myndigheten ska få en uppfattning om den totala medfinansieringen ska både den direkta och den indirekta finansieringen anges. Det är viktigt att ni fyller i detta i respektive ruta i kostnadsbudgeten.

 

Vad ska vi ange vid rubriken Undervisning?

Svar: Här redovisas alla direkta personal- och konsultkostnader som beräknas uppstå i undervisningen för en utbildningsomgång. Däremot budgeteras administration av LIA-kurser, studievägledning och andra indirekta personalkostnader under ”Administration och övriga driftskostnader”.

 

Vad ska vi ange vid rubriken LIA och ledningsgrupp?

Svar: Här budgeteras antal timmar för arbetslivets medverkan i ledningsgruppens arbete under en utbildningsomgång (ej utbildningsanordnarens egen personal och studeranderepresentant). Timmarna ger en kostnad med automatik utifrån en schablon på 500 kr/tim. Används ledningsgruppen för flera utbildningar ska timmarna delas mellan utbildningarna. Undervisningskostnaderna för LIA anges i separat post. Den totala kostnaden för dessa poster kommer med automatik räknas som medfinansiering i ansökan och ej ingå i den
framräknande nettokostnaden för en årsstudieplats.

 

Vad ska vi ange vid rubriken Lokaler?

Svar: Här ska alla lokalkostnader för den skolförlagda undervisningen redovisas. Ingen hyra för LIA-lokaler ska tas med. Ange hyra per kvadratmeter samt antal kvadratmeter som nyttjas för omgången. Används lokalerna till flera utbildningar eller annan verksamhet ska endast nyttjad andel kvadratmeter för omgången anges. Ange sedan summa kostnad för hela utbildningsomgången. Någon uträkning sker ej med automatik på grund av att studietakten kan variera. Ingår inte el, vatten, värme med mera i hyran lägger ni till dessa kostnader på en egen rad/rader. Övriga kostnader som avser lokaler till exempel städkostnader tas även upp under denna rubrik.

 

Vad ska vi ange vid rubriken Administration och övriga driftskostnader?

Svar: Här ska utbildningsomgångens andel av administrations-, overhead- och marknadsföringskostnader redovisas var för sig. Exempel på administration är IT, telefoni, kontorsmaskiner, porto, kontorsmaterial, administrativ personal, studievägledare med mera. Med overheadkostnader menas för företaget/organisationen gemensamma kostnader som fördelas på olika utbildningsaktiviteter. Exempel på overheadkostnader är ledning/rektor, lunch- och fikarum och andra gemensamma utrymmen. Marknadsföringskostnader kan vara annonsering, tryck av broschyrer, mässdeltagande med mera. Kompetensutveckling och resekostnader för utbildningsanordnarens personal redovisas på egen rad under övriga driftkostnader.

 

Vad ska vi ange under rubriken Undervisningsmaterial/råvaror?

Svar: Här redovisas utbildningsomgångens kostnader för till exempel datorer, böcker, råvaror,
dataprogram, webbplattform, licenser och annat material som behövs i den sökta utbildningens skolförlagda undervisning.

 

Vad ska vi ange vid rubriken Utrustning inklusive avskrivningar?

Svar: Här redovisas till exempel avskrivning för en maskin som används i undervisningen. Används maskinen till flera utbildningar ska avskrivningskostnaden endast avse nyttjandegraden för en omgång avseende den sökta utbildningen. Kostnader för leasing och/eller hyra för utrustning under en omgång redovisas också här.

 

Vad ska vi ange vid rubriken Övriga intäkter?

Svar: Här redovisas intäkter som till exempel sponsring och intäkter för försäljning.

 

Vad är det för skillnad på statsbidrag och särskilda medel?

Svar: Det är två olika benämningar på det belopp som betalas ut. Särskilda medel gäller enbart för utbildningsanordnare som är universitet eller högskola som har staten som huvudman samt övriga statliga myndigheter som kan ansöka om att bedriva YH-utbildning.

Vi tänker söka statsbidrag/särskilda medel för vår utbildning. Hur beräknar MYH storleken på bidraget?

Svar: Myndigheten beslutar om statsbidrag eller särskilda medel i form av ett beviljande av studerandeplatser per omgång och ett schablonbelopp per årsplats. Med årsplats menas en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar minst 40 veckor.

Utgångspunkten är det schablonbelopp som anges i ansökan. Vald schablon i ansökan ska överensstämma med utbildningens upplägg och behov av tillägg och motsvara nettokostnaden i den ekonomiska webbansökan.

 

Vilka är schablonerna som man kan ansöka om och vad innebär tilläggen?

För att kunna söka en viss schablon måste man uppfylla ett visst antal tillägg. Du kan se hur många tillägg som måste uppfyllas per schablon nedan och läsa mer om vilka tillägg som finns i följande fråga. Grundbidraget för en yrkeshögskoleutbildning är 56 000 kronor (schablon A). Utöver grundbidraget kan man söka tillägg för vissa kostnadsdrivande faktorer utbildningen kännetecknas av. Varje tillägg motsvarar tio procent av grundschablon A, vilket motsvarar 5 600 kronor. Summan av tilläggen genererar en viss schablon tillhörande en viss schablongrupp, A till E. Vid kursbeskrivningen av varje kurs ska ni kryssa i rutor som visar att kursen kräver tilläggen.

Höjd schablongrupp ska grunda sig i att den totala kostnaden överstiger grundbidraget på grund av dessa kostnadsdrivande faktorer och inte enbart på att ni har dessa tillägg. Utbildningen kan i andra delar ha en lägre kostnad på grund av stordriftsfördelar med mera och därmed inte ha behov av en högre schablongrupp genom tillägg.

Det finns också ett tillägg för utbildningar som inte har möjlighet att bedriva sin utbildning i stora klasser och söker om färre studerandeplatser, max 20 st. Detta tillägg är tio procent av den schablongrupp ni ansöker om. Det vill säga en högre schablongrupp med högre ersättning ger också ett högre tillägg vid ansökan om färre antal studerandeplatser.

De schabloner som kan väljas är:

A är grundbidrag, “vanlig” klassrumsundervisning (56 000 kronor).
A1 Max 20 studerande = ett tillägg (5 600 kronor) 61 600 kronor.

B är grundbidrag + ett - två tillägg (5 600 kronor) 61 600 kronor.
B1 Max 20 studerande = ett tillägg (6 200 kronor) 67 800 kronor.

C är grundbidrag + tre - fyra tillägg (5 600 kronor x 2) 67 200 kronor.
C1 Max 20 studerande = ett tillägg 6 700 kronor) 73 900 kronor.

D är grundbidrag + fem - sju tillägg (5 600 kronor x 3) 72 800 kronor.
D1 Max 20 studerande = ett tillägg (7 300 kronor) 80 100 kronor.

E är grundbidrag + åtta - nio tillägg (5 600 kronor x 4) 78 400 kronor.
E1 Max 20 studerande = ett tillägg (7 800 kronor) 86 200 kronor.

 

Vilka tillägg finns att söka för?

De områden som kan vara aktuella för tillägg är:

1. Utbildningsspecifik utrustning/teknik.Om utbildningsspecifik utrustning eller teknik ger ökade kostnader som inte täcks av grundschablonen inklusive medfinansiering, finns möjlighet att söka detta tillägg.Utbildningsspecifik programvara kan motivera tillägg, medan kostnader för vanliga persondatorer, projektorer, utrustning för trådlöst nätverk, skrivare/scanner och så vidare inte ger rätt till tillägg.

2. Undervisningsmaterial och råvaror i upp till 50 procent av kurserna Om höga materialkostnader ger kostnadsökning i upp till 50 procent av kurserna som inte täcks av grundschablonen inklusive medfinansiering, finns möjlighet att söka detta tillägg. Det kan till exempel röra sig om material i form av trä, textil, livsmedel, metall med mera, eller mer kostsamma råvaror som ädelmetall, päls, läder samt vissa drivmedel. Här kan även ingå förhöjda drifts-, underhålls- och servicekostnader för viss teknisk utrustning. Observera: välj antingen detta tillägg eller tillägg nummer 3.

3. Undervisningsmaterial och råvaror i över 50 procent av kurserna (räknas som två tillägg). Om höga materialkostnader ger kostnadsökning över 50 procent av kurserna som inte täcks av grundschablonen inklusive medfinansiering, finns möjlighet att söka detta tillägg. Det kan till exempel röra sig om material i form av trä, textil, livsmedel, metall med mera, eller merkostsamma råvaror som ädelmetall, päls, läder samt vissa drivmedel. Här kan även ingå förhöjda drifts-, underhålls- och servicekostnader för viss teknisk utrustning. Observera: välj antingen detta tillägg eller tillägg nummer 2.

4. Anpassade/utrustade lokaler i upp till 50 procent av kurserna.Ökade kostnader kan motiveras av krav på särskilt anpassade och utrustade lokaler vid vissa tillfällen, som till exempel tillgång till stall, verkstäder, kök, laboratorium eller för annat specifikt ändamål byggda eller anpassade lokaler. En fördyring på grund av nya lokaler utan förändrad funktion medges ej. Observera: välj antingen detta tillägg eller tillägg nummer 5.

5. Anpassade/utrustade lokaler i över 50 procent av kurserna.(räknas som två tillägg). Ökade kostnader kan också motiveras av krav på särskilt anpassade och utrustade lokaler under större delen av utbildningen: Detta kan exempelvis gälla stall, verkstäder, kök, laboratorium eller för annat specifikt ändamål byggda eller anpassade lokaler. En fördyring på grund av nya lokaler utan förändrad funktion medges ej. Observera: välj antingen detta tilläggeller tillägg nummer 4.

6. Mindre grupper, ökat antal handledar-/lärarledda timmar.Utbildningens skolförlagda kurser genomförs till stor del i mindre grupper och ett ökat behov av antalet lärar- och/eller handledartimmar föreligger därför. Om ni i mer än 50 procent av utbildningens skolförlagda undervisningstid undervisar i grupper som understiger halva antalet sökta studerandeplatser anses ni i regel uppfylla kraven för detta kriterium. Observera: välj antingen detta tillägg eller tillägg nummer 9.

7. Investeringstung med höga avskrivningskostnader eller kostnader för leasing.Utbildningens genomförande kräver omfattande investeringar, vilket resulterar i höga avskrivningskostnader eller höga leasingkostnader. Om gjorda investeringar eller höga leasingkostnader ger kostnadsökning som inte täcks av grundschablonen inklusive med finansiering finns möjlighet att söka detta tillägg.

8. Hög andel kurser med praktisk tillämpning utanför LIA. Utbildningen har en hög andel kurser där kursplanens upplägg och mål kräver praktisk tillämpning, utöver laborativa inslag, även i den delen som inte är förlagd till en arbetsplats.

9. Delvis individuellt upplägg/enskild undervisning (räknas som två tillägg).
Den skolförlagda utbildningens utformning kräver ett till stor del individuellt upplägg och behöver delvis genomföras i form av enskild undervisning. Observera: välj antingen detta tillägg eller tillägg nummer 6.

Observera! Kostnadsökningen som berättigar till tillägget eller till bidrag “över schablon” ska kunna verifieras av anordnaren vid en eventuell tillsyn eller ekonomisk granskning av myndigheten. Ansöker ni om flera olika tillägg så ska ni kunna verifiera att den totala kostnaden för utbildningen kräver dessa tillägg efter inräknad medfinansiering.

 

Går det att söka ersättning över schablon?

Svar: Ja, det går att söka ersättning “över schablon”, men det ska då framgå tydligt vilka kostnadsdrivande faktorer som gör att behov finns att söka bidrag “över schablon”. Detta ska beskrivas och motiveras i den fritextruta som finns i ansökningswebben. I beskrivningen ska det även framgå när i tiden under utbildningen dessa högre kostnader uppstår (till exempel kopplat till konkreta kurser, terminer och så vidare). Ange det belopp i fritextfältet som kostnadsbudgeten resulterat i, avrundat till närmsta hundratal.

Vid ansökan om belopp “över schablon” ska ni i motiveringen ange vilken schablongrupp som utbildningens upplägg motsvarar. Det vill säga om utbildningens upplägg motsvarar schablon A, men har högre kostnader än 56 000 kronor på grund av att en eller flera kostnadsdrivande faktorer, ska det anges att ni söker “över schablon” baserat på schablon A.

Om ni väljer att söka över schablon ska ni i rutan “Motivering” motivera varför ni söker över schablon. Det ska också beskrivas när i tiden under utbildningen dessa högre kostnader uppstår (till exempel kopplat till konkreta kurser, terminer och så vidare). Ni måste också ange vilken schablon som ligger till grund för ersättningen. Det vill säga att om ni uppfyller schablon A men har högre kostnader än 56 000 kronor på grund av att en eller flera kostnadsposter sticker ut kostnadsmässigt, ska det anges att ni söker över schablon baserat på schablon A. Sökt belopp per heltidsstuderande och år (årsplats) ska avrundas till närmaste hundratal.

 

När ska man ansöka ersättning under schablon?

Svar: Om beloppet “Nettokostnad årsstudieplats utifrån budget” i kostnadsbudgeten är lägre än grundschablonen ska ni ansöka om “under schablon” (samma ruta som “över schablon”).
Ange det belopp i fritextfältet som kostnadsbudgeten resulterat i, avrundat till närmsta hundratal.

 

Vi avser att söka en utbildning utan statsbidrag, hur gör vi? 

Svar: En utbildning kan ingå i yrkeshögskolan utan statsbidrag. Då behöver ni redovisa vilket belopp ni har för avsikt att ta ut som studerandeavgift samt motivering till studerandeavgiftens storlek.

Om ni ansöker om att ingå i yrkeshögskolan utan statsbidrag ska ni klicka i rutan ”söker inte statsbidrag eller särskilda medel”.

 

Hur betalas statsbidraget ut för de utbildningar som beviljas?

Svar: Statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen utbetalas till den juridiskt ansvarige utbildningsanordnaren. Statsbidrag bestäms per årsplats utifrån beslutat antal studerandeplatser och schablon. Med årsplats menas en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor. Statsbidraget betalas endast ut för de antagna studerande som bedriver studier vid rekvisitionstillfället och maximalt upp till antal beslutade studerandeplatser.I dagsläget skickas rekvisition in när utbildningen startat och sedan var sjätte månad. Utbetalningen sker månadsvis.

 Till toppen