Frågor till ansökan om konst- och kulturutbildning
Konst- och kulturutbildning
2022-05-17
I denna guide hittar ni frågor och svar kring ansökan om att få bedriva konst- och kulturutbildning. Informationen inkluderar både ansökan om förnyat stöd för konst- och kulturutbildningar med gällande beslut om stöd och ansökan om att få starta en ny konst- och kulturutbildning. I de fall informationen skiljer sig åt mellan de olika ansökningstyperna framgår det direkt av frågan eller noteras särskilt i svaret.
Innehållsförteckning
3. Statligt stöd och årsplatser
5. Utbildningens organisation och upplägg
1. Information om ansökan
Hur skriver man ut ansökansrapport och utbildningsplan innan ansökan skickas in?
För att skriva ut ansökansrapporten och utbildningsplanen kan man antingen:
Inne i ansökan: Klicka på de tre prickarna uppe till höger. Välj sedan Visa ansökansrapport eller Visa utbildningsplan.
På sidan Ansökan: Scrolla ner till Ansökningar. Klicka sedan på prickarna vid namnet på utbildningen så kan du öppna rapporterna.
Det är också möjligt att skriva ut ansökansrapport och utbildningsplan i samband med att ansökan skickas in.
Varför är en del av uppgifterna samma i ansökansrapporten och utbildningsplanen?
Alla uppgifter som finns i ansökan syns i ansökansrapporten. Man kan säga att det är en utskrift av ansökan. Vissa uppgifter hämtas ur ansökansrapporten för att sedan bli en utbildningsplan. Utbildningsplanen fastställs bara om utbildningen blir beviljad, men man kan fortfarande se hur den skulle se ut redan vid ansökningstillfället.
Enligt 13 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar ska det för varje utbildning finnas en utbildningsplan. I förordningen regleras vilka uppgifter som ska framgå av utbildningsplanen och det är därför dessa uppgifter som hämtas ur ansökansrapporten. Av utbildningsplanen ska följande uppgifter framgå:
- Utbildningens benämning
- Den ansvariga utbildningsanordnaren och i förekommande fall övriga utbildningsanordnare
- Utbildningens mål och inriktning samt de kurser som ingår i utbildningen
- Om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska
- Utbildningens längd, omfattning angiven som andel av heltid, huvudsakliga uppläggning och organisation
- Antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar
- I förekommande fall de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp
- De grunder och metoder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen
- Hur behörighetsbedömningar, urval, antagning, kunskapskontroll och studieresultat samt arkivering av studieresultat ska dokumenteras
- Hur utbildningen ska kvalitetssäkras
Hur kan en skapad ansökan ändras?
Så länge ansökan inte skickats in kan den alltid redigeras eller granskas. Samtliga skapade ansökningar från er organisation finns under Ansökningar på Mina sidor.
Vid ansökan om förnyat stöd kan en ansökan som skickats in inte ändras. Det är därför viktigt att noga kontrollera att alla uppgifter stämmer innan ansökan skickas in.
Vid ansökan om att få bedriva en ny konst- och kulturutbildning kan en ny ansökan skickas in så länge ansökningsomgången är öppen. Gå till Ansökningar på Mina sidor och hitta den ansökan som ska ändras. Klicka på de tre punkterna och välj ”Fortsätt redigering”. Gör ändringarna och skicka sedan in ansökan på nytt. Den nya ansökan ersätter den tidigare inskickade ansökan och är den som myndigheten kommer att titta på vid sin bedömning. Observera att detta bara kan göras då ansökningsomgången är öppen.
När ska ansökan lämnas in?
Ansökan om förnyat stöd ska ha kommit in till myndigheten senast 12 månader och tidigast 15 månader innan starten av den första nya utbildningsomgången i den nya beslutsperioden. Det framgår av 2 § i Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om ansökan om förnyat stöd för konst- och kulturutbildningar med gällande beslut om stöd, MYHFS 2016:9.
Vid ansökan om att få bedriva en ny konst- och kulturutbildning ska ansökan lämnas in senast den dag då ansökningsomgången stänger. Vilka datum som gäller för en aktuell ansökningsomgång kan du se på myh.se.
2. Uppgifter om utbildningen
Vad innebär utbildningarnas olika syften?
För att en utbildning ska kunna få stöd enligt regelverket för konst- och kulturutbildningar ska den enligt 4 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar ha något av följande syften:
- Förbereda för högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina
- Medverka till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området
- Ha ett innehåll som syftar till att bevara eller utveckla kulturarvet
Förbereda för högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina
För att uppfylla detta syfte ska utbildningen ha de förutsättningar som krävs för att kunna förbereda för högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina. Utbildningen ska ge de studerande de förutsättningar som krävs för att kunna antas till en utbildning som kan leda fram till en konstnärlig examen.
Utbildningar som ska förbereda för högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina kan berättiga till studiestöd enligt avdelning A3 i bilagan till studiestödsförordningen. För dessa utbildningar får studiestöd enligt A3 lämnas i maximalt två år till studerande även före 20 års ålder.
Medverka till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området
För att uppfylla detta syfte ska utbildningen medverka till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området. Det innebär att utbildningen ska kunna leda till ett yrkesutövande för de studerande.
Utbildningar som ska medverka till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området kan berättiga till studiestöd enligt avdelning B1 i bilagan till studiestödsförordningen.
Ha ett innehåll som syftar till att bevara eller utveckla kulturarvet
För att kunna uppfylla detta syfte ska utbildningen ha ett innehåll som syftar till att bevara eller utveckla kulturarvet.
Utbildningar som har ett innehåll som syftar till att bevara eller utveckla kulturarvet kan berättiga till studiestöd enligt avdelning B1 i bilagan till studiestödsförordningen.
Hur fungerar utbildningsomgångar och starttidpunkt vid förnyat stöd?
Genom ansökan om förnyat stöd för en utbildning ansöker ni som utbildningsanordnare om att få starta nya utbildningsomgångar för en utbildning som har ett gällande beslut. Om ansökan beviljas kommer de nya utbildningsomgångarna att omfattas av en ny beslutsperiod som gäller för utbildningen. Den nya beslutsperiod tar vid där det behövs för att utbildningen ska kunna fortsätta bedrivas med kontinuitet. Detta innebär att en och samma utbildning kan få stöd för flera beslutsperioder som kan överlappa varandra eller haka i varandra.
Utbildningsomgångar som startas måste slutföras inom ramen för den beslutsperiod som gäller för omgångarna. Med utbildningsomgång avses perioden mellan utbildningsintagets start och avslut. Utbildningsomgångarna anges enligt principen att omgång 1 är den utbildningsomgång som ligger närmast i tiden följt av omgång 2 och så vidare.
Exempel:
Om den första nya utbildningsomgången startar den 1 september 2023 kommer den nya beslutsperioden att gälla från och med den 1 januari 2023. Beslutsperioden kan då som längst omfatta perioden 1 januari 2023 – 31 december 2028. I ansökan ska ni då ange de utbildningsomgångar som ni planerar att starta inom ramen för denna period.
Det är upp till utbildningsanordnaren att reglera antalet studerande per utbildningsomgång. Antalet studerande kan variera i de olika utbildningsomgångarna, men antalet beslutade årsplatser får inte överskridas på helårsbasis.
3. Statligt stöd och årsplatser
Varför går det inte att redigera alla uppgifter vid ansökan om förnyat stöd?
Ansökan om förnyat stöd avser den utbildning som utbildningsanordnaren har ett gällande beslut för och avser det stöd som gäller för utbildningen enligt beslutet.
Om utbildningen enbart berättigar till studiestöd gäller ansökan om förnyat stöd enbart studiestöd och om utbildningen enbart berättigar till statsbidrag gäller ansökan om förnyat stöd enbart statsbidrag. Om utbildningen berättigar till studiestöd och statsbidrag gäller ansökan om förnyat stöd studiestöd och statsbidrag. Ansökan avser också det statsbidrag per årsplats som tidigare blivit beviljat.
I ansökan om förnyat stöd är det möjligt att ansöka om färre årsplatser än enligt gällande beslut, men det är däremot inte möjligt att ansöka om fler årsplatser för utbildningen.
Hur beräknas statsbidragets storlek vid ansökan om att få bedriva en ny utbildning?
Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin beräkning av statsbidrag beakta de faktiska kostnaderna för utbildningen, 31 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar.
I ansökan ska därför en budget upprättas för utbildningen. Budgeten ligger till grund för beräkningen av eventuellt statsbidrag till utbildningen. Genom budgeten kan myndigheten se de budgeterade kostnaderna för den sökta utbildningen och hur det ekonomiska ansvaret hanteras av utbildningens finansiärer.
Statsbidrag helfinansierar idag inga konst- och kulturutbildningar utan de flesta utbildningar delfinansieras av studerandeavgifter eller genom annan finansiering.
Vilken typ av studiestödsberättigande kan bli aktuell för utbildningen?
En konst- och kulturutbildning kan berättiga till två olika typer av studiestöd – A3 eller B1. Utbildningens syfte avgör vilken typ av studiestöd som gäller.
A3: Utbildningar som förbereder för högskoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina berättigar till studiestöd enligt avdelning A3 i studiestödsförordningen (2000:655).
B1: Utbildningar som medverkar till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området, eller har ett innehåll som syftar till att bevara eller utveckla kulturarvet, berättigar till studiestöd enligt avdelning B1 i studiestödsförordningen (2000:655).
En utbildning har antingen studiestödsplatser enligt avdelning A3 eller avdelning B1, men inte båda samtidigt.
Vad betyder begreppen årsplats och studerandeplats?
Årsplatser och studerandeplatser är två olika begrepp. Myndigheten beslutar om det totala antalet årsplatser för utbildningen. Årsplatser beräknas helårsvis och en årsplats avser en studerande i en heltidsutbildning som omfattar 40 veckor, 27 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. Detta innebär exempelvis att utbildningar som bedrivs på halvfart kan ha dubbelt så många studerande som årsplatser. Årsplatser kan sägas vara ett mått på den mängd utbildning som levereras på ett år. Studerandeplatser är det antal fysiska personer som går en utbildning. En studerandeplats utgörs alltid av en individ medan en årsplats kan motsvara flera olika personer.
Om myndigheten inte kan bevilja antalet sökta årsplatser, kan antalet komma att justeras i beslutet. Innan ett sådant beslut sker alltid en kommunicering med ansvarig utbildningsanordnare.
Statsbidraget till en utbildning beslutas per årsplats och utbetalas utifrån hur många årsplatser en utbildning har utnyttjat per kalenderår.
Läs mer om begreppen i faktabladet Årsplatser och studerandeplatser i konst- och kulturutbildning på myh.se.
4. Tillträde
Hur ska behörighet fastställas?
Bestämmelser om behörighet finns i 24 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar.
Behörig att antas till en konst- och kulturutbildning är den som har genomgått gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Det är också möjligt att ta in en person som inte uppfyller kraven på ovanstående, men som ni bedömer kan tillgodogöra sig utbildningen. Som utbildningsanordnare får ni även ställa krav på särskilda förkunskaper.
En utbildningsanordnare bör ha tydliga rutiner för hur prövningen av behörighet ska genomföras. Behörigheten ska bedömas lika för alla, oavsett antal sökande, andra meriter eller konkurrens. Utbildningsanordnaren ska dokumentera på vilken grund den sökande behörighetsförklaras.
Behörighetens första steg
Behörig att antas till en konst- och kulturutbildning är den som har genomgått gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Behörig att antas är också den som på annat sätt bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Det innebär att ni först måste bedöma om den sökande är behörig enligt kravet på genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Om den sökande inte uppfyller dessa krav ska en bedömning göras om den sökande ändå kan tillgodogöra sig utbildningen. Detta kan avgöras genom att bedöma andra underlag som till exempel intyg från andra typer av utbildningar eller intyg som visar på arbetslivserfarenhet. Bedömningen kan också göras genom att låta den sökande genomgå ett prov där ni bedömer möjligheten att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Behörighetens andra steg
Om utbildningen ställer krav på särskilda förkunskaper ska ni utöver behörighetsprövningens första steg bedöma om den sökande har de särskilda förkunskaper som krävs.
Läs mer om tillträde och urval i faktabladet Tillträde i konst- och kulturutbildning på myh.se.
Vad menas med särskilda förkunskaper?
Utöver de behörighetskrav som gäller för alla utbildningar kan ni ställa särskilda förkunskapskrav för er utbildning. Dessa är en del av behörighetskraven och kan användas om ni vill ställa ytterligare krav för att kunna antas till utbildningen. Det kan till exempel gälla krav på färdigheter eller erfarenheter hos den studerande som behövs för att denne ska kunna klara av utbildningen.
Exempel på särskilda förkunskaper för olika typer av utbildningar kan vara godkända prover inom ett visst område, kunskaper motsvarande vissa gymnasiekurser eller att den studerande har genomfört en viss utbildning innan.
När särskilda förkunskapskrav ställs ska det vara tydligt för den sökande vad som krävs för att vara behörig. Om exempelvis krav på kurser från gymnasieskolan anges, ska det framgå vilken betygsnivå som krävs. Tänk på att ange betygsnivå från både nya och äldre gymnasieskolan.
Vad är viktigt att tänka på vid bestämmande av de särskilda förkunskapskrav som ska gälla för utbildningen?
Eventuella särskilda förkunskapskrav bör vara tillräckliga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och förvärva de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen leder till.
De särskilda förkunskapskraven ska uttryckas som absoluta krav och inte i termer av vad som är meriterande. En fråga från en sökande om behörighet måste alltid kunna besvaras med ett "ja, du är behörig" eller "nej, du är inte behörig därför att…"
Det är viktigt att tänka på att eventuella särskilda förkunskaper anger den lägsta nivån på kunskap som de studerande behöver ha för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. För lågt satta krav kan leda till att studerande hoppar av utbildningen för att de inte klarar av den.
För högt satta krav i förhållande till utbildningens innehåll kan göra att antalet sökande minskar och att det blir svårt att fylla platserna med behöriga sökande.
5. Utbildningens organisation och upplägg
Vad innebär kunskaper, färdigheter och kompetenser?
Kunskaper är resultat av tillgodogörande av information genom lärande. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Kunskaper kan vara erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska. Efter en avslutad eftergymnasial utbildning bör de studerande minst kunna visa upp specialiserade kunskaper inom ett område, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna området och kunskaper om processer och kvalitetskriterier inom samma område.
Färdigheter är förmågan att utföra uppgifter och lösa problem. Färdigheterna kan beskrivas som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande och innovativa lösningar) eller som praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap). Efter en avslutad eftergymnasial utbildning bör de studerande minst kunna planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade uppgifter, lösa sammansatta problem inom ett område och kommunicera åtaganden och lösningar inom samma område.
Kompetenser är förmågan att använda och utveckla kunskaperna och färdigheterna, att samarbeta och ta ansvar i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Ansvar, självständighet och förmåga till samarbete är centrala begrepp. Efter en avslutad eftergymnasial utbildning bör de studerande minst självständigt kunna behandla innehåll i ett område som leder till vidare lärande och professionell utveckling, kunna övervaka verksamhet samt slutföra förelagda projekt.
Hur utförliga ska kursbeskrivningarna vara?
Kursbeskrivningen ska tydliggöra det övergripande innehållet i kursen, det vill säga vad kursen kommer att behandla och gärna även några av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande når efter genomgången kurs. Det är viktigt att kurserna tillsammans leder fram till de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen avslutas med.
Kursbeskrivningarna kommer endast finnas i ansökansrapporten för att beskriva innehållet i kurserna. Om utbildningen beviljas kommer endast kursernas namn och omfattning finnas med i utbildningsplanen, innehållet i kurserna reglerar ni själva utifrån era fastställda kursplaner.
Läs mer om kursplaner med mera i faktabladet Utbildningsplaner och kursplaner i konst- och kulturutbildning på myh.se.
Ska vi skicka in kursplaner?
Nej. Kursplaner ska inte skickas in till myndigheten i samband med ansökan, men ska finnas färdiga hos utbildningsanordnaren när utbildningen startar och vara fastställda av utbildningens styrelse eller ledningsgrupp.
Vad betyder lärar- eller handledarledd verksamhet?
Lärar- eller handledarledd verksamhet är schemalagd tid då den studerande i grupp eller enskilt har undervisning, handledning eller på annat sätt har direkt och fullvärdig tillgång till lärare eller handledare i syfte att nå målet med utbildningsmomentet.
Tänk på att ni ska ange lärar- eller handledarledd tid utifrån ett studerandeperspektiv. Det är tiden de studerande har tillgång till lärare eller handledare som räknas, inte hur mycket tid läraren eller handledaren lägger ner. Den lärar- och handledarledda tiden ska innebära en planerad lärar- eller handledarledd aktivitet som till exempel undervisning, genomgång, seminarium eller handledning. Genom detta blir inte all schemalagd tid per automatik lärar- eller handledarledd. Det finns även tid där lärare och handledare arvoderas för uppgifter som ingår i arbetet, exempelvis förberedelser eller bedömning av studerandeuppgifter, som inte ska räknas in i den lärar- eller handledarledda tiden.
Lärar- eller handledarledd verksamhet är exempelvis normalt inte:
- Tid då en lärare eller handledare finns tillgänglig för att vid behov svara på frågor från de studerande
- Tid som lärare och handledare lägger på förberedelser eller bedömning av studerandeuppgifter
- Schemalagd tid för inspelad föreläsning, filmvisning, grupparbete, självstudier eller annan verksamhet utan direkt tillgång till lärare eller handledare under tiden
Tid som bokas in för enskild handledning eller grupphandledning kan räknas in men inte slås ihop. Om till exempel samma genomgång på två timmar ges i två omgångar i mindre grupper räknas den lärar- eller handledarledda tiden som två timmar. Den aktiva tiden blir då densamma för varje enskild studerande även om kvaliteten och genomförandet av genomgången påverkas av gruppstorleken. Det är studerandeperspektivet som räknas, det vill säga antal timmar per studerande.
6. Organisation och ledning
Vilket ansvar har styrelsen eller ledningsgruppen för en konst- och kulturutbildning?
Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en styrelse eller ledningsgrupp för utbildningen.
Av 19 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar framgår vilka uppgifter och vilket ansvar styrelsen eller ledningsgruppen har. Styrelsen eller ledningsgruppen för utbildningen ska:
- Se till att utbildningen genomförs enligt förordningen och föreskrifter och beslut som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan
- Anta sökande till utbildningen
- Utfärda utbildningsbevis
- Ansvara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs
- Ansvara för att utbildningen utvecklas
Läs mer om ansvaret i faktabladet Styrelse och ledningsgruppsarbete i konst- och kulturutbildning på myh.se.
7. Kvalitetsarbete
Vad innebär ett systematiskt kvalitetsarbete?
Ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete innebär att utbildningens kvalitet och utveckling säkerställs genom ett kontinuerligt arbete som leds av styrelsen eller ledningsgruppen. Kvalitetsarbetet strävar mot uppsatta mål och karaktäriseras av öppenhet och utvecklingsvilja.
Att enbart följa förordningen är inte ett kvalitetsmål i sig då det är ledningsgruppens eller styrelsens ansvar. Organisatoriska faktorer såsom resursanpassning utgör inte heller direkta mål för kvalitetssäkring utan är snarare medel för att uppnå de övergripande utbildningsmålen.
Kvalitetsarbetet ska vara väl anpassat till utbildningen och dess förutsättningar. Det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning, ett systematiskt genomförande, dokumentation av arbetet och en god kommunikation med alla berörda. Dokumentationen ska visa hur kvalitetsarbetet fungerar och bidrar till utveckling av utbildningen. Dokumentationen skapar också jämförbarhet och säkerställer stegvis kvalitetsutveckling.
Finns det en mall att använda för kvalitetssäkringsarbetet?
Nej, det finns ingen färdig mall för hur kvalitetsarbetet ska vara upplagt. För att ett kvalitetsarbete ska fungera väl behöver det kännas relevant för de som är delaktiga i det och som ska genomföra utvärderingar och analyser. I stället får ni som anordnare beskriva hur kvalitetsarbetet är tänkt att genomföras, och detta formulerar ni under fyra rubriker som tillsammans beskriver de fyra faserna i ett systematiskt kvalitetsarbete – planering, genomförande, utvärdering och förbättring.
Vilka innebär de fyra faserna i ett systematiskt kvalitetsarbete?
Kvalitetsarbetet ska vara utformat för att åtgärda brister och leda till ständig förbättring och ligga till grund för hur utbildningen planeras och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska innehålla stegen planering, genomförande, utvärdering och förbättring.
Planering
Ni beskriver denna fas genom att formulera vilka mål som kvalitetsarbetet ska mäta. Tänk på att ge en kort beskrivning i ansökan.
I ert fortsatta systematiska kvalitetsarbete kan ni även tänka på att det första steget i att formulera ett kvalitetsarbete är att beskriva vad ni vill uppnå med utbildningen och formulerar detta som mätbara mål. Det kan alltså vara mål för hur väl olika processer i utbildningen genomförs, resultatmål eller effektmål. Ni kan också definiera mål för själva kvalitetsarbetet i sig. Allt detta får plats i ett kvalitetsarbete.
Tänk på att kvalitetsarbetet omfattar flera år, från utbildningens start till efter att den avslutats, och att ni inte behöver ta reda på allt detta samtidigt. Vissa mål kan vara enklare att mäta än andra, och vissa mål kan vara så omfattande att det är bäst att hitta flera indikatorer som ni kan mäta. Det är viktigt att ni väljer mål som både känns relevanta för utbildningen och som går att mäta. Syftet med kvalitetsarbetet är ju att de resultat som ni får fram går att använda som underlag för ständiga förbättringar och fokus bör ligga både på kort och lång sikt. Det blir också lättare att engagera ledningsgruppen i kvalitetsarbetet.
Ett gediget kvalitetsarbete omfattar hela utbildningen, alltså både innan de studerande börjar, medan de går utbildningen, och hur det går för dem efter utbildningen. Tänk igenom vad ni vill och behöver veta om alla dessa tre stadier, och hur ni ska kunna ta reda på det.
Sätt gärna upp mål kring värdegrund, exempelvis att alla studerande känner sig välkomna på utbildningen, att ni har som uppdrag att ingen kränkande särbehandling förekommer och att studerande ges samma förutsättningar att genomföra den, oavsett bakgrund eller kön.
Genomförande
Här beskriver ni övergripande vilka metoder ni ska använda för att mäta de mål som ni satte upp under fasen planering. De mer detaljerade beskrivningarna behöver ni inte skriva i ansökan, men för gärna in dem i någon typ av handbok för kvalitetsarbete för er utbildning, så att de är väl dokumenterade.
När ni har planerat vad ni ska ta reda på i kvalitetsarbetet så är det viktigt att beskriva vem som ska göra de olika delarna och hur det kommer ske i praktiken. En bra modell för detta är att sätta ihop ett årshjul för utbildningen, där ni placerar in de utvärderingar som planerats och vem som är ansvarig för dem samt hur de ska bearbetas och analyseras.
Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete ska snabbt kunna ta reda på brister, analysera dem och även åtgärda dem. Kursutvärderingar är en vanlig metod för detta, men det finns många andra sätt att snabbt ta reda på behov av förbättringar och åtgärda dem, till exempel genom regelbundna avstämningar i klassen, kvalitetssäkring av kursplaner i ledningsgruppen inför kursstart, kvalitetssäkring av lärare, och så vidare.
Om er organisation inte har beskrivningar av de utvärderingsprocesser som ni planerat så bör ni skriva ner dem, så att andra kan sätta sig in i dem vid behov. Tänk igenom hur ledningsgruppens möten passar i schemat för kvalitetsarbetet, så att ni kan få bästa möjliga hjälp av dem när det gäller att analysera och besluta om åtgärder utifrån det ni tagit reda på.
Här kan ni också beskriva hur ni tänker se till att alla känner till sina roller och ansvar i kvalitetsarbetet: både de som ska genomföra utvärderingar eller liknande och de som ska vara med och analysera resultaten och komma fram till åtgärder vid behov.
Utvärdering
Här beskriver ni övergripande hur ni planerar att utvärdera den information som samlas in. Beskriv de tillfällen där ni tänker se om ni uppnått målen eller inte i utbildningen, och vilka som ska vara med och analysera varför det gått bra eller mindre bra. Utvärderingar kan både ske löpande och i slutet av en utbildning.
Utvärderingen bör svara både på om utbildningens genomförande i sig uppnått de mål ni satt upp och om målen ni satte upp verkligen var relevanta och gick att mäta. Utvärderingen ska svara på om ni behöver fler mål, eller andra mål och vilka insatser som kan åtgärda eventuella brister. Det kan också röra sig om att det kan vara själva mätmetoderna som bör utvecklas. En vanlig brist när det gäller utvärdering och analys är att den inte dokumenteras. Se därför till att ni har tänkt igenom hur det ska vara möjligt att bevara det ni kommit fram till, så att de slutsatser ni kommit fram till inte glöms bort.
Förbättring
Här beskriver ni hur ni planerar att resultatet av hela kvalitetsarbetet ska tas tillvara, och leda till faktiska förbättringar.
Vissa förbättringar är enkla och tydliga, och kan införas löpande under utbildningen, medan andra kan vara mer omfattande och kräva att hela ledningsgruppen tar ställning till förändringar i utbildningens utformning. Beskriv hur det arbetet ska genomföras, så att berörda parter är med, oavsett om det är ledningsgruppen, undervisande personal, eller de studerande.
Tänk också på att kvalitetsarbetet i sig också kan och bör förbättras över tiden. Ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete innehåller en plan för hur själva utvärderingarna ska förbättras över tid, så att de på ett tydligt sätt ger svar på de frågor ni har om utbildningens genomförande.
Har myndigheten tagit fram mer material om ett systematiskt kvalitetsarbete?
Myndigheten har tagit fram ett självvärderingsverktyg som stöd för att driva ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar hela utbildningen. Självvärderingsverktyget är frivilligt att använda och utgår från de kriterier som vi använder i våra kvalitetsgranskningar. Att använda verktyget är alltså som att kvalitetsgranska sin egen utbildning utifrån de mått som myndigheten sedan kommer använda i en framtida kvalitetsgranskning.
Inför ansökan så kan vi särskilt rekommendera att ni går igenom fliken för systematiskt kvalitetsarbete. Där finns frågor som kan vara ett stöd i att säkerställa att ni får med alla delar av utbildningen i kvalitetssäkringen.
Ni kan även använda självvärderingsverktyget som en del i ert upplägg för kvalitetsarbetet. Ni kan ta hjälp av det för att diskutera kvalitetsfrågor med olika målgrupper, dokumentera förslag på förbättringar och följa upp att de genomförs och ger effekt.
Självvärderingsverktyget kan laddas ned på myh.se, där finns även instruktioner för hur verktyget kan användas som en del i ert kvalitetsarbete.
Kvalitetsfrämjande stöd och verktyg på myh.se
8. Ekonomisk planering
Varför ska en budget bifogas ansökan?
För att myndigheten ska kunna bedöma ansökan måste det göras en budget för utbildningen. Anledningen till detta är att myndigheten tydligt ska kunna se de budgeterade kostnaderna för utbildningen och hur det ekonomiska ansvaret hanteras av utbildningens finansiärer. Budgeten ger också en överblick av utbildningens totala finansiering och ligger till grund för en bedömning av om utbildningen kan genomföras enligt vad som anges i ansökan och utbildningsplanen.
Vid ansökan om att få starta en ny konst- och kulturutbildning är budgeten också underlag för att bedöma storleken på ett eventuellt statsbidrag.
Vilka ekonomiska krav ställs på utbildningsanordnaren?
Stöd för att bedriva konst- och kulturutbildning beviljas inte om utbildningsanordnaren:
- Är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller har näringsförbud
- Är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande
- Inte har fullgjort sina åligganden avseende arbetsgivaravgifter eller skatt
- I något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts av myndigheten
Även inför beslut om förnyat stöd för utbildningen kontrolleras att utbildningsanordnaren inte brister avseende något av ovanstående krav.
9. När ansökan har lämnats in
Vad händer när ansökan har skickats in?
När ansökan skickas in får ni ett ärendenummer för ansökan, som en bekräftelse på att ansökan kommit in till myndigheten. Ni kan hänvisa till ärendenumret om ni har frågor eller liknande gällande ansökan.
När ansökan kommit in handlägger och bedömer myndigheten den. Om det till exempel saknas något i ansökan kan myndigheten under handläggningen be utbildningsanordnaren om en komplettering.
När handläggningen och bedömningen är färdig fattar myndigheten beslut. Beslutet skickas ut digitalt via Mina sidor.
Hur bedömer myndigheten ansökan?
Ansökan bedöms utifrån förordningens krav och de kvalitetskriterier som tagits fram för konst- och kulturutbildningar. Vid ansökan om förnyat stöd är resultat av tillsyn och kvalitetsgranskning samt eventuell uppföljning också underlag för bedömningen.
Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av årsplatser som kan berättiga de studerande till studiestöd och av statsbidrag särskilt ta hänsyn till i vilken grad kvaliteten på en utbildning svarar mot förutsättningarna för stöd enligt förordningen. Det framgår av 29 § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar.
För att myndigheten på ett rättssäkert och effektivt sätt ska kunna bedöma och värdera kvaliteten i en utbildning har myndigheten beslutat om kvalitetskriterier för utbildningarna. Kvalitetskriterierna för konst- och kulturutbildningar utgår från en kvalitetssyn som har sin grund i de villkor som gäller för utbildningsformen. Kriterierna är utformade för att tillsammans ge en heltäckande bild av en utbildnings kvalitet.
Myndigheten har tagit fram en bedömningshandbok som ska fungera som stöd i handläggningen av en ansökan om stöd för konst- och kulturutbildningar. Du når handboken på myh.se.
Bedömningshandbok för konst- och kulturutbildningar på myh.se
Kvalitetskriterier för lärande
- Utbildningens organisering och praktiska genomförande ger de studerande goda förutsättningar att nå utbildningens mål
- Utbildningens pedagogiska genomförande ger de studerande goda förutsättningar att nå utbildningens mål
- Inom ramen för utbildningen sker samverkan med det omgivande samhället
Kvalitetskriterier för utveckling och förbättring
- Utbildningens styrelse eller ledningsgrupp arbetar effektivt och tar ansvar för utbildningens utveckling
- Utbildningen karaktäriseras av ett systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetskriterier för syfte och bidrag till övergripande samhälleliga mål
- Utbildningen fyller sitt övergripande syfte som konst- och kulturutbildning
- Utbildningsanordnaren bedriver arbete med breddad rekrytering och mångfald
- Utbildningen genomförs med hänsyn till hållbar utveckling
- Utbildningsanordnaren bedriver arbete för att särskilt främja jämställdhet
Läs mer om kvalitet i faktabladet Kvalitet i konst- och kulturutbildningar på myh.se.
Vid ansökan om förnyat stöd kan myndigheten besluta om förändring i fördelningen av stöd för utbildningen. Detta kan exempelvis bli aktuellt om utbildningen inte svarar mot kvalitetskraven eller om alla årsplatser som utbildningen har tilldelats inte utnyttjas.