Handbok om särskilt pedagogiskt stöd (SPS) och tillgänglig undervisning

I handboken finns bland annat information om: 

• tillgänglig undervisning samt generella råd och tips om hur undervisningen kan göras mer tillgänglig för alla studerande
• hur anordnare och studerande ska förhålla sig till de bestämmelser som handlar om särskilt pedagogiskt stöd
• vilka insatser myndigheten har möjlighet att bevilja ersättning för 
• hur ni som utbildningsanordnare ansöker om statsbidrag, särskilda medel eller extra statsbidrag (nedan benämnt statliga medel) för särskilt pedagogiskt stöd

Handboken avslutas med en checklista och en länksamling med hänvisningar till informationsmaterial myndigheten har tagit fram samt andra användbara länkar.

Viktigt att tänka på är att varje individ och situation är unik vilket innebär att ni som utbildningsanordnare kan behöva göra individuella anpassningar som inte nämns i handboken.

 

Innehållsförteckning

Tillgänglig undervisning

Fysisk tillgänglighet

Särskilt pedagogiskt stöd – oberoende av utbildningsform

Särskilt pedagogiskt stöd i yrkeshögskolan

Särskilt pedagogiskt stöd på en konst- eller kulturutbildning

Stödinsatser som kan berättiga till statligt stöd

Information om hur ni ansöker om statliga medel

Checklista

Länksamling

 

Tillgänglig undervisning

Att undervisa tillgängligt innebär att i undervisningen ta hänsyn till studerandes olika behov med utgångspunkt i att individer kan ha olika förutsättningar. De studerande bör mötas av en god arbetsmiljö där tillgänglighet, likvärdig behandling och goda möten står i fokus. För att åstadkomma en tillgänglig undervisning kan universell utformning användas, vilket är ett begrepp som används inom många samhällsområden. Det innebär att samhället ska utformas med medvetenhet om den variation av människor som finns i samhället. Att använda universell utformning inom utbildningsområdet kan innebära att vid planering och genomförande utforma undervisningen så att den är tillgänglig för studerande med olika behov. Enskilda stödinsatser kan därför bli en del av utbildningens introduktion eller liknande för alla studerande.

Det är ni utbildningsanordnare som själva bedömer vilka åtgärder som kan användas och ger bäst effekt i er utbildning. Nedan ges förslag på vad undervisande personal kan tänka på i sin planering och i genomförandet av undervisningen.

Distansstudier

Var noga med regelbunden kontakt under kursens gång där den studerande ges möjlighet att ställa frågor. Det kan underlätta med en tydlig tidplan och att det finns en känd rutin för hur anordnaren agerar om någon studerande uteblir från studierna under en period. Ge snabb återkoppling efter en examination och uppmuntra gärna kontinuerlig kontakt mellan de studerande för att skapa ett socialt sammanhang.

Examinationer

Variera gärna examinationsformerna i utbildningen. Det är bra att presentera uppgifterna på ett logiskt och tydligt sätt, till exempel hur uppgiften ska genomföras och vad som ska bedömas utifrån betygskraven. Använd ett enkelt och begripligt språk, undvik långa meningar och frågor med flera negationer. Använd gärna en större teckenstorlek, layouten har stor betydelse för tydligheten i en uppgift. Vid muntlig tentamen, anteckna eller spela in den studerandes svar.

Föreläsningar

Börja gärna föreläsningen med att ge en kortfattad överblick av vad som kommer att tas upp och repetera om möjligt kortfattat föregående föreläsning. Avsluta med en sammanfattning av innehållet.

Inled gärna nya avsnitt med en begreppsgenomgång och förklara olika begrepp som de studerande bör ha klart för sig innan kursen startar. Vid föreläsningar, tala alltid vänd mot de studerande så att munrörelser, mimik och kroppsrörelser kan avläsas samt upprepa frågor och inlägg från de studerande så att alla har möjlighet att höra.

Presentera kursinnehåll och information på ett tydligt och strukturerat sätt och ge instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt. En del studerande kan behöva stöd i att förstå instruktioner och för dessa kan det underlätta att undervisande personal erbjuder en repetition av instruktionerna efter den ordinarie genomgången.

Om möjlighet finns, kan de studerande ges tillåtelse att spela in föreläsningar om de raderar inspelningen när den är färdiganvänd. Hos vissa utbildningsanordnare läggs alla föreläsningar ut på lärportal eller liknande och finns tillgängliga för alla studerande att ta del av under begränsad tid.

Föreläsningsmaterial i förväg

I de fall undervisningen sker i form av föreläsningar med skriftligt material är det bra att tillhandahålla materialet digitalt i förväg så att de studerande kan sätta sig in i kursinnehållet, nya ord och begrepp. Anpassa gärna kursmaterialet genom att använda större radavstånd och större mellanrum mellan stycken.

Grupparbete och praktiska moment

Vid moment som kräver grupparbete är det en fördel om de studerande inte själva gör gruppindelningen eller utser samarbetspartners, detta för att undvika att någon inte blir vald. Var uppmärksam på att en del studerande har svårt att arbeta tillsammans utan styrning från undervisande personal.

Kurslitteratur

Litteraturlistan bör vara klar i god tid innan kursstart. Obligatorisk litteratur, snarare än valbar, är att föredra. Ge gärna läsanvisningar till kurslitteraturen och lyft fram viktiga nyckelord och begrepp. Vilka delar/kapitel är det bra att ha tittat på innan lektionen? Uppmuntra gärna de studerande att arbeta tillsammans och ta del av varandras anteckningar. Förändringar i litteraturlistan bör inte göras under pågående kurs. Tänk på att all litteratur inte finns inläst som talbok och att kursmaterial som kompendier bör finnas i elektronisk form för att kunna läsas av talsyntesprogram.

Presentationsmaterial

Ett tips för att tillgängliggöra materialet är att förstora typsnitt. Välj gärna Arial eller Verdana som är lättlästa samt textfärger med starka kontraster, skriv inte med kursiv text. Använd enkla bilder med få detaljer och visa inte för mycket information i taget. Läs alltid upp innehållet som ni visar.

Seminarier

Studerande som upplever obehag av att redovisa inför en stor grupp kan inledningsvis ges möjlighet att redovisa i en mindre grupp, enbart för den undervisande personalen, eller tillåtas att inleda seminariet om det passar den studerande. Att slippa tala inför en grupp är sällan det bästa stödet. Notera gärna stödord på tavlan under seminariet, det ger struktur och minneshjälp.

Studieteknik

Att ge undervisning i studieteknik för alla studerande under de första dagarna av utbildningen kan vara ett sätt att underlätta för alla studerande.

Studieverkstad

Ni som anordnare kan löpande erbjuda möjlighet till ”studieverkstad” eller liknande, som är öppen för alla studerande som behöver repetera, ställa frågor eller få kursinnehållet tydliggjort av undervisande personal. Studieverkstaden kan erbjudas mer eller mindre frekvent beroende på kursernas upplägg och svårighetsgrad.

Whiteboard

Skriv på en ren tavla och använd pennor med starka kontraster. Bygg stegvis upp informationen på tavlan från vänster till höger. Strukturera samt kategorisera det som står skrivet och läs upp det ni skriver. Ge de studerande möjlighet att fotografera tavlan.

Fysisk tillgänglighet

Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö följs av företag och organisationer. Arbetsmiljöverket har tagit fram en föreskrift om arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1.
Ta del av föreskriften på Arbetsmiljöverkets webbplats av.se.

I föreskriften står bland annat att arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska vara tillgängliga för att kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Det innebär att ni som utbildningsanordnare kan behöva anpassa era lokaler för att göra dem mer tillgängliga. Läs mer om fysisk tillgänglighet på av.se.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns också bestämmelser om den fysiska tillgängligheten. Även i den lagen framgår att ni som utbildningsanordnare ska se till att verksamheten är tillgänglig för en person med funktionsnedsättning.  Det går inte att ge ett generellt svar på vilka åtgärder som ska genomföras utan det beror på omständigheterna i det enskilda fallet.
Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens webbplats do.se.

Myndigheten för delaktighet arbetar med att samordna funktionshinderspolitiken i Sverige och ger ut information om krav på tillgänglighet. De har även producerat kortare filmer som kan användas som diskussionsunderlag, till exempel i lärargruppen. På deras webbplats går det att få stöd och inspiration till hur man kan göra sin verksamhet, sina lokaler och sin information tillgänglig. 
Läs mer på Myndigheten för delaktighets webbplats mfd.se. 

Särskilt pedagogiskt stöd – oberoende av utbildningsform

Innebörd och syfte

Särskilt pedagogiskt stöd innebär olika former av insatser och åtgärder för att kompensera svårigheter för den studerande. Insatserna bör kunna anpassas till andra studerande med liknande behov. Stödet ska vara pedagogiskt, vilket innebär att det i huvudsak ska vara kunskapsbärande. Utbildningen ska genomföras på det sätt som framgår av utbildningsplanen, det betyder att det inte är möjligt att kräva eller göra allt för omfattande förändringar av utbildningen så att den blir en annan än den som ursprungligen erbjöds.

Syftet med särskilt pedagogiskt stöd är att den studerande ska komma i en jämförbar situation med övriga studerande vid kunskapsinhämtning och examination. Det kan innebära att olika insatser behövs för olika individer för att nå en jämförbar situation. Personer med samma funktionsnedsättning kan ha olika behov av stöd i sina studier. På samma sätt kan studerande med exempelvis dyslexi eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ha olika förmåga att möta läs-­ och skrivkraven under utbildningen. Hur studerande med funktionsnedsättning interagerar i grupp skiljer sig också från person till person. Varje studerande och situation är unik och därför behöver generaliseringar undvikas.

Utbildningsanordnarnas skyldigheter och de studerandes rättigheter vad gäller särskilt pedagogiskt stöd skiljer sig åt beroende av om den som behöver stödinsatser går en yrkeshögskoleutbildning eller en konst- och kulturutbildning. Längre ner i handboken redogörs för vad som gäller för de båda utbildningsformerna.

Varaktig funktionsnedsättning

En förutsättning för att myndigheten ska kunna bevilja statliga medel till en anordnare för särskilt pedagogiskt stöd är att den studerande har en varaktig funktionsnedsättning.

I diskrimineringslagen definieras en funktionsnedsättning som: ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”
Ta del av diskrimineringslagen i sin helhet på riksdagen.se. 

Begreppet “varaktigt” ska tolkas i relation till begreppen tillfälligt och bestående. Det behöver inte röra sig om bestående tillstånd, men tillfälliga och snart övergående skador eller tillstånd omfattas inte. En funktionsnedsättning definieras som varaktig om den har en varaktighet på minst sex månader, inräknat en period som både kan räknas framåt och bakåt i tiden.

Myndigheten för yrkeshögskolan använder samma definition och praxis gällande begreppet konstaterad varaktig funktionsnedsättning som universitet och högskola. Det kan röra sig om exempelvis dyslexi, olika neuropsykiatriska diagnoser, dokumenterade psykiska besvär, hörselnedsättning, synnedsättning eller kroniska sjukdomar.

Rekommendationer på aktiveter för utbildningsanordnaren

Information och rutiner

Ni som utbildningsanordnare kan underlätta för den studerande genom följande aktiviteter.

Vid marknadsföring: Var tydlig med vad utbildningen kräver av de studerande i form av tid och arbetsinsats. Om utbildningen innehåller LIA, informera om vad kursen/kurserna innebär. Att informera sakligt om utbildningen och yrkesrollen kan ge den sökande en möjlighet att ta ställning till om dessa motsvarar förväntningarna.

När antagningsbeskedet skickas ut: Uppmana gärna de studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd att informera er om det så tidigt som möjligt. Det ger er som utbildningsanordnare möjlighet att planera och sätta in insatser från utbildningens start.

När utbildningen startar: Informera om särskilt pedagogiskt stöd till alla studerande. Uppmana dem att ta kontakt med er om de har behov av särskilt pedagogiskt stöd. Upprepa gärna informationen senare under terminen. Om en studerande har återkommande frånvaro eller får underkänt på ett flertal examinationer, ha som rutin att boka in ett samtal med utbildningsledare eller motsvarande för att fånga upp vad frånvaron/resultaten kan bero på. Finns behov av särskilt pedagogiskt stöd?

Studerande i behov av annat stöd

För studerande på yrkeshögskolan eller på konst- och kulturutbildning finns ingen motsvarighet till den studenthälsa som finns för studenter på universitet/högskola. Om den studerande är i behov av annat stöd än särskilt pedagogiskt stöd, exempelvis kurator eller annat samtalsstöd, bör ni som anordnare hänvisa den studerande vidare till hälso-­ och sjukvård såsom vårdcentral eller liknande.

Dokumentation

Om den studerande behöver särskilt pedagogiskt stöd, bör ni som anordnare dokumentera de insatser ni kommer överens om. Genom dokumentation blir ansvarsfördelningen mellan er och den studerande tydlig.

Nedan ges några förslag på vad dokumentationen kan innehålla:

• Att den studerande ansvarar för att informera undervisande personal i respektive kurs om vilket stöd hen behöver
• Att den studerande ansvarar för att anmäla behov av anpassad examination ett visst antal veckor innan provtillfället
• Att anordnaren ansvarar för att de insatser som anordnare och studerande kommit överens om genomförs
• Att anordnaren ansvarar för att uppföljning genomförs

Särskilt pedagogiskt stöd i yrkeshögskolan

I de fall studerande inom yrkeshögskolan trots tillgänglig undervisning, har behov av särskilt pedagogiskt stöd ska ni som utbildningsanordnare se till att sådant stöd erbjuds. Detta gäller för alla utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan oavsett om utbildningen bedrivs med statsbidrag eller särskilda medel.

Regelverket

Utbildningar inom yrkeshögskolan regleras bland annat av lagen (2009:128) och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, förkortat YHL respektive YHF. Av förordningen framgår att det för varje utbildning ska finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen och förordningen om yrkeshögskolan och andra förordningar (2 kap. 3 § 1 st. YHF). Vidare ska den ansvariga utbildningsanordnaren se till att de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen får sådant stöd (2 kap. 3 § 2 st. 3 p. YHF).

Myndigheten får lämna statliga medel till utbildningsanordnare för deras kostnader för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna (5 kap. 2 § 2 st. 2p.YHF). En förutsättning för att statliga medel ska utgå är att yrkeshögskoleutbildningen bedrivs med statsbidrag eller särskilda medel.

Den studerandes rättigheter och skyldigheter

Studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen ska få det stöd den behöver.

Den studerande ska i första hand delta i den ordinarie undervisning som erbjuds alla studerande, såsom lektioner, seminarier, föreläsningar, studieverkstad eller handledningstillfällen. Om den studerande utöver den ordinarie undervisningen behöver särskilt pedagogiskt stöd, krävs att den studerande kan styrka detta behov. Exempelvis kan den studerande tidigare ha fått insatser som motsvarar särskilt pedagogiskt stöd i sina studier eller ha gått i mindre undervisningsgrupp. Behovet kan även styrkas genom att undervisande personal uppmärksammar att behov finns eller att en tidigare lärare bekräftar behovet. Den studerande kan dock inte kräva särskilt pedagogiskt stöd för att kompensera ledighet eller kortare sjukfrånvaro. Att det var länge sedan den studerande bedrev studier är inte heller ett skäl för särskilt pedagogiskt stöd.

Om den studerande har behov av särskilt pedagogiskt stöd bör denne tillsammans med utbildningsanordnaren komma överens om vilka insatser som är nödvändiga och rimliga i den specifika situationen. Det kan vara bra att dokumentera dessa i ett underlag som kan ligga till grund för uppföljning.

Utbildningsanordnarens ansvar

Ni som utbildningsanordnare ska följa de bestämmelser som finns i lag (2009:128) och förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. Utöver dessa författningar behöver ni som anordnare även ta hänsyn till bestämmelserna i diskrimineringslagen. Av diskrimineringslagen framgår att bristande tillgänglighet utgör en form av diskriminering. Av propositionen 2013/14:198 som föregick införandet av denna diskrimineringsgrund framgår vilka skyldigheter som finns för anordnaren. Det handlar om åtgärder som ska sättas in för att en person med funktionsnedsättning ska kunna ta del av en viss utbildning. Vidare framgår att studerande inte kan ställa krav på att anordnaren ska tillhandahålla en viss typ av utbildning eller att skräddarsy en viss utbildning så att innehållet blir ett annat än i den utbildning som ursprungligen erbjöds.

I de fall en studerande trots en tillgänglig undervisning har behov av särskilt pedagogiskt stöd ska ni som utbildningsanordnare se till att sådant stöd erbjuds. Som anordnare är det bra om ni kartlägger behovet av särskilt pedagogiskt stöd, både om den studerande begär stöd eller om någon ansvarig på utbildningen, undervisande personal eller handledare, uppmärksammar ett stödbehov.

Om den studerande har ett underlag som utvisar en varaktig funktionsnedsättning kan ni som utbildningsanordnare beviljas statliga medel för kostnader för särskilt pedagogiskt stöd, ni kan läsa mer om hur ni ansöker längre ner i handboken. 

Självständighet inom yrkeshögskoleutbildning

För att avsluta en utbildning med en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad sådan behöver den studerande uppnå ett visst mått av självständighet. Bland annat behöver den studerande ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) (2 kap. 13 – 14 §§ YHF).

För att tydliggöra hur begreppet självständigt kan definieras används nedanstående exempel på olika förmågor som den studerande kan tillämpa i sina studier i slutet av utbildningen:

• Att kunna planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter
• Att självständigt kunna behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde
• Att kunna identifiera, formulera, analysera, lösa problem och utföra komplexa uppgifter

Notera att den studerande i början av sina studier kan behöva vägledning av undervisande personal för att kunna utveckla ovanstående kompetenser.

Insatser inom ramen för särskilt pedagogiskt stöd, oavsett om den studerande har en varaktig funktionsnedsättning, ska möjliggöra för den studerande att nå kravet på självständighet. De stödinsatser som sätts in för att den studerande ska nå de resultat av lärande som anges i 13–14 §§ YHF behöver utformas som ett komplement till ordinarie undervisning och bör inte bli alltför omfattande.

Förslag på insatser

Nedan ges förslag på insatser ni som anordnare kan erbjuda studerande som påvisar behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen. Insatserna bör utformas på ett sådant sätt att de hjälper den studerande att bli mer självständig i sina studier. Exemplen nedan ska inte begränsa vilka insatser som kan bli aktuella, även andra insatser kan vara befogade i enskilda fall. Som huvudregel gäller att insatserna finansieras inom ramen för redan beviljat statsbidrag/särskilda medel. Om den studerandes behov av särskilt pedagogiskt stöd finns på grund av en konstaterad varaktig funktionsnedsättning, kan ni ansöka om statliga medel för era kostnader.

Föreläsningar

Möjlighet bör ges att efter överenskommelse med undervisande personal spela in föreläsning för eget bruk, men den studerande bör själv delta på föreläsningen. 

Mentorstöd

Ger stöd med att planera och strukturera studierna till exempel genom att tillsammans med den studerande ta fram ett schema över en studievecka eller över en kurs. Mentorsstöd av pedagog förväntas ge ett kunskapsinhämtande som successivt bygger upp den studerandes kompetens om studieteknik, struktur och planering. 

Anpassad examination

Anpassad examination kan innebära förlängd tid och/eller möjlighet att sitta enskilt eller i mindre grupp under examinationstillfället. Vid skriftliga examinationer kan den studerande erbjudas en möjlighet att använda dator med talsyntes och/eller rättstavningsprogram. Observera att anpassad examination kan behöva utformas i samråd med undervisande personal som ansvarar för kursen och betygssättningen.

Om den studerande inte klarar sina studier på utsatt tid

Om den studerande inte har nått målen i alla kurser när utbildningsomgången avslutas kan det finnas möjlighet att förlänga studierna på yrkeshögskolan. En förutsättning för detta är att ni som anordnare bedömer att det är möjligt på den aktuella utbildningen. Det finns inget krav att ni måste erbjuda förlängd studietid. För studerande som behöver förlängd studietid för att nå utbildningens mål, och där utbildningen kan förlängas, är det möjligt att ansöka om statliga medel för särskilt pedagogiskt stöd under den förlängda tiden. För att myndigheten ska kunna bevilja en sådan ansökan behöver den inkomma före utbildningsomgången avslutas. Ordinarie statsbidrag/särskilda medel för den studerande beviljas inte under den förlängda perioden.

Särskilt pedagogiskt stöd på en konst- och kulturutbildning

Studerande på konst- och kulturutbildningar har inte samma rättighet till särskilt pedagogiskt stöd som studerande på yrkeshögskoleutbildningar, i vart fall inte med stöd av den förordning som reglerar konst- och kulturutbildningar. Omvänt gäller detsamma för utbildningsanordnare av en konst- och kulturutbildning, enligt förordningen har de inte samma skyldigheter som en anordnare av en yrkeshögskoleutbildning.

Regelverket

Konst- och kulturutbildningar regleras bland annat av förordningen (2013:871) om konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar, förkortat KKVF. Av förordningen framgår att Myndigheten för yrkeshögskolan får lämna extra statsbidrag för nödvändiga stödinsatser för studerande med funktionsnedsättning (30 § KKVF). En förutsättning för att extra statsbidrag ska lämnas är att den studerande har antagits till en utbildning som bidrag lämnas för enligt förordningen.

Med studerande avses den som är antagen till och bedriver studier vid en utbildning som stöd lämnas för (2 § KKVF).

Den studerandes rättigheter

Studerande har inte någon rätt till särskilt pedagogiskt stöd. Däremot finns det andra regelverk som ger studerande i behov av särskilt pedagogiskt stöd vissa rättigheter.

Utbildningsanordnarens ansvar

Ni som utbildningsanordnare ska följa de bestämmelser som finns i förordning (2013:871) om stöd för konst-och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. I denna förordning uttrycks dock ingen skyldighet att bereda studerande särskilt pedagogiskt stöd. Däremot finns det andra regelverk, såsom diskrimineringslagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter, som ni har att rätta er efter när det gäller studerande i behov av särskilt pedagogiskt stöd.

Av diskrimineringslagen framgår att bristande tillgänglighet utgör en form av diskriminering. Av propositionen 2013/14:198 som föregick införandet av denna diskrimineringsgrund framgår vilka skyldigheter som finns för anordnaren. Det handlar om åtgärder som ska sättas in för att en person med funktionsnedsättning ska kunna ta del av en viss utbildning. Vidare framgår att studerande inte kan ställa krav på att anordnaren ska tillhandahålla en viss typ av utbildning eller att skräddarsy en viss utbildning så att innehållet blir ett annat än i den utbildning som ursprungligen erbjöds.

Om den studerande har ett underlag som utvisar en varaktig funktionsnedsättning kan ni som utbildningsanordnare beviljas statliga medel för kostnader för särskilt pedagogiskt stöd, ni kan läsa mer om hur ni ansöker längre ner i handboken.

Stödinsatser som kan berättiga till statligt stöd

För stödinsatserna anpassad examination, anteckningsstöd och tolk innebär myndighetens praxis att ni som utbildningsanordnare kan beviljas statliga medel för hela utbildningen. För övriga stödinsatser beviljar myndigheten statliga medel för maximalt ett år i taget.

Nedan ges exempel på insatser som myndigheten kan bevilja statliga medel för.

Anpassad examination

Stödinsatsen anpassad examination ersätts med faktiska kostnader. För denna stödinsats har myndigheten dock fastställt en högsta ersättningsnivå motsvarande 390 kronor per timme. Om examinationen kräver att undervisande personal utför den utgår ersättning med maximalt 1 350 kronor per timme. 

Anteckningsstöd

En medstuderande för anteckningar, renskriver och delar med sig av dessa till den studerande. Den medstuderande får ersättning för insatsen. För stödinsatsen anteckningsstöd utgår ersättning med maximalt 80 kronor per timme. 

Inläsning av litteratur

Litteratur som redan finns inläst finns att ta del av på Legimus, (legimus.se). Om aktuell kurslitteratur inte finns inläst kan myndigheten bevilja inläsning. Detta sker i så all i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) som fakturerar Myndigheten för yrkeshögskolan. 

För att den studerande ska kunna ta del av inläst litteratur via Legimus krävs ett nedladdningskonto. Den studerande ansöker om ett sådant hos ett stads- eller universitetsbibliotek.

Mentorstöd

Mentorstöd hjälper till att strukturera och planera studierna genom att göra överenskommelser och följa upp dessa med den studerande. Utbildningsledare eller annan lämplig person kan fungera som mentor. Myndighetens praxis innebär att statliga medel för denna stödinsats beviljas motsvarande maximalt två timmar per vecka. Mentorstöd beviljas endast i undantagsfall för den tid den studerande gör sin LIA och inte alls när hen skriver sitt examensarbete.

Stödinsatsen mentorstöd av pedagog ersätts med faktiska kostnader. För denna stödinsats har myndigheten dock fastställt en högsta ersättningsnivå motsvarande 675 kronor per timme.

Stödinsatsen mentorstöd av medstuderande ersätts med maximalt 140 kronor per timme.

Studietekniska hjälpmedel

Exempel på studietekniska hjälpmedel som myndigheten beviljar ersättning för är talsyntes och rättstavningsprogram. Inköp av studietekniska hjälpmedel ersätts normalt motsvarande faktiska kostnader. Offert skickas in i samband med ansökan. 

Teckenspråkstolkning eller skrivtolkning

Utförs i alla studierelaterade sammanhang, vid föreläsning, lektioner, seminarier, grupparbeten, studiebesök och under LIA. Studerande som har teckenspråkstolk kan även behöva anteckningsstöd.

Stödinsatsen tolk ersätts motsvarande faktiska kostnader. I samband med ansökan behöver utbildningsanordnaren skicka in offerter, normalt kräver myndigheten tre offerter. Offerterna tas in för att säkerställa att de tolkar som medför lägst kostnader anlitas. 

Utökad lärartid

Utökad lärartid ska vara ett komplement till ordinarie undervisning och statliga medel för denna insats beviljas endast i undantagsfall.

Utökad lärartid innebär att den studerande enskilt eller i mindre grupp får delar av kursinnehållet förklarat av undervisande personal med ämneskompetens. Myndighetens praxis innebär att statliga medel för denna stödinsats beviljas motsvarande maximalt en till två timmar per vecka. Utökad lärartid beviljas endast i undantagsfall för den tid den studerande gör sin LIA och inte när hen skriver sitt examensarbete. 

Stödinsatsen utökad lärartid ersätts med faktiska kostnader. För denna stödinsats har myndigheten dock fastställt en högsta ersättningsnivå motsvarande 1 350 kronor per timme.

Information om hur ni ansöker om statliga medel

En förutsättning för att myndigheten ska bevilja statliga medel är att den studerande kan uppvisa ett underlag som styrker en varaktig funktionsnedsättning och att utbildningen bedrivs med statliga medel.

Regelverket

För utbildningar inom yrkeshögskolan kan statsbidrag lämnas till kommuner, regioner eller enskilda fysiska eller juridiska personer och särskilda medel får lämnas till universitet eller högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Vidare får statsbidrag respektive särskilda medel även lämnas, till nyss nämnda anordnare, för kostnader för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna (5 kap. 2 § YHF).

När det gäller konst- och kulturutbildningar får myndigheten lämna extra statsbidrag för nödvändiga stödinsatser för studerande med funktionsnedsättning som har antagits till en utbildning som bidrag lämnas för enligt förordning om stöd för konst- och kulturutbildningar (30 § KKVF).

Underlag till ansökan

Ni ansöker genom att skicka in den blankett för ansökan som finns på Mina Sidor. Till ansökan behöver ni bifoga ett intyg eller utlåtande som bekräftar den studerandes funktionsnedsättning. Underlaget ska vara utfärdat av någon med formell kompetens att bedöma den aktuella funktionsnedsättningen och det ska framgå vem som utfärdat det. Underlaget måste innehålla tillräckliga uppgifter för att myndigheten ska kunna bedöma om de insatser ni ansöker om ersättning för stämmer överens med behovet av särskilt pedagogiskt stöd. Om underlaget inte visar på en konstaterad varaktig funktionsnedsättning beviljas inte statliga medel.

Tänk på att uppgifterna som kommer fram i en utredning om den studerandes funktionsnedsättning kan vara känsliga och att de bör behandlas med försiktighet. Det kan även vara bra att iaktta försiktighet kring den kartläggning ni som anordnare gör angående behovet av stödinsatser. Vad som gäller angående sekretess för offentliga anordnare, finns att läsa i offentlighets­ och sekretesslagen (2009:400). Ta även hänsyn till dataskyddsförordningen (GDPR). På Integritetsskyddsmyndighetens webbplats kan ni läsa mer om behandling av personuppgifter.

Checklista

Nedanstående punkter är förslag på åtgärder att vidta innan utbildningen startat och under utbildningens gång.

Innan utbildningen startar

• Informera gärna om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd på er webbplats
• Använd gärna den information Myndighetens för yrkeshögskolan tillhandahåller när ni informerar om särskilt pedagogiskt stöd för presumtiva studerande
• Används urvalsgrunden ”särskilt prov” vid antagningen rekommenderas att ni erbjuder möjlighet till anpassning, till exempel längre provtid, för sökande som kan styrka behov av särskilt pedagogiskt stöd
• Informera om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd när antagningsbeskeden skickas ut
• Erbjud om möjligt de studerande ett tillfälle att besöka skolan och bekanta sig med lokalerna innan utbildningen formellt startar
• Säkerställ att litteraturlistan för de inledande kurserna är klar i god tid innan utbildningen startar
• Ge undervisande personal goda förutsättningar från start så att de kan planera sin undervisning utifrån principen om universell utformning och tillgänglig undervisning

Under utbildningen

• Informera om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd under de inledande dagarna och upprepa gärna informationen under utbildningen
• Säkerställ att litteraturlistan för kurserna är klar i god tid innan respektive kurs startar
• Erbjud gärna ett eller flera studiepass i studieteknik för alla studerande under de första dagarna av utbildningen
• En rutin för att kartlägga behov av särskilt pedagogiskt stöd kan förbättra tillgängligheten
• Behov av särskilt pedagogiskt stöd kan med fördel kartläggas om studerande begär särskilt pedagogiskt stöd eller om undervisande personal uppmärksammar att det kan finnas behov
• Utbildningsledaren eller annan personal bör tillsammans med den studerande dokumentera den omfattning av särskilt pedagogiskt stöd den studerande behöver samt hur och när uppföljning ska göras
• Dokumentera gärna de samtal som förs med den studerande oavsett om ni kommer fram till att särskilt pedagogiskt stöd ska ges